Uppföljning

Riksrevisionens granskning visade att statens insatser mot exploatering av arbetskraft har stora brister. Riksrevisionen rekommenderade därför regeringen att ge myndigheterna på området tydliga uppdrag och mandat i syfte att kunna genomföra åtgärder. Regeringen ansåg att arbetskraftsexploatering fortfarande är ett allvarligt samhällsproblem, trots insatser för att motverka detta. Regeringen instämde dock inte i Riksrevisionens bedömning att myndigheternas uppdrag och mandat är den huvudsakliga anledningen till att insatserna inte fullt ut åtgärdar problemet.

Riksrevisionen bedömde vidare att regeringen på längre sikt behöver se över hur myndigheterna kan få en mer aktiv roll i att säkerställa att de mest utsatta, utländska, arbetstagarna har acceptabla arbetsvillkor. Att ge en myndighet mandat att kontrollera löner och anställningsavtal menade regeringen, liksom Riksrevisionen, skulle innebära en förskjutning av myndigheternas roll i förhållande till arbetsmarknadens parter. Regeringen ansåg därför att statens insatser bör förstärkas utan att förändra dessa grundläggande förhållanden, exempelvis genom en förbättrad myndighetssamverkan.

Regeringen meddelade att den under 2021 gav myndigheterna i uppdrag (A2021/00085) att intensifiera arbetet och återkomma med förslag på hur en varaktig samverkan kan organiseras. Arbetsmiljöverket fick i uppdrag att samordna arbetet, inklusive ett stärkt anslag med 30 miljoner kronor per år för detta ändamål. Myndigheterna fick bland annat i uppdrag att återkomma med förslag på hur utbildning av anställda kan organiseras inom ramen för samverkan. Myndigheterna skulle även återkomma med förslag på hur samrådet med arbetsmarknadens parter kan utvecklas, samt hur arbetet eventuellt kan samordnas med annan myndighetssamverkan. Vidare ansåg regeringen att det är viktigt att de samverkande myndigheterna kan utbyta den information som krävs, för en effektiv och ändamålsenlig kontrollverksamhet. Regeringen avsåg därför att se över behovet av förändringar av regelverket om offentlighet och sekretess, som kan krävas för att möjliggöra en förbättrad myndighetssamverkan.

Riksrevisionen gjorde vidare bedömningen att det finns vissa brister i det regelverk som ska motverka att arbetskraftsexploatering uppstår, samt att arbetsgivare som exploaterar arbetskraft löper liten risk att straffas för det. Regeringen instämde delvis i denna iakttagelse, och har därför tillsatt en utredning (dir. 2020:8 och 2020:69) i syfte att se över delar av de relevanta regelverken.

Därutöver gjorde Riksrevisionen iakttagelsen att ingen av de granskade myndigheterna ger lättillgänglig information om vilka rättigheter utländska arbetstagare i Sverige har. Regeringen instämde och meddelade att den gett de myndigheter som samverkar mot arbetslivskriminalitet i uppdrag (A2021/00085) att genomföra informationsinsatser. Detta i syfte att stärka allmänhetens kunskap och förändrade attityder. Regeringen meddelade att den även har gett en särskild utredare i uppdrag (dir. 2020:44) att analysera om det finns skäl att stärka skyddet för offer för människohandel. Detta genom att ta ställning till om ytterligare myndighetsaktörer ska kunna ansöka om uppehållstillstånd för betänketid.

Regeringen instämde delvis i Riksrevisionens iakttagelse att stöd- och skyddsprocessen för personer som är utsatta för människohandel fokuserar på offer för sexuell exploatering. Regeringen konstaterade att exploatering av arbetskraft är ett ökande samhällsproblem. Därför menade regeringen att det är angeläget att de processer för skydd och stöd som finns är anpassade efter behov. Regeringen meddelade att den förutsätter att Jämställdhetsmyndigheten ser till att processen kontinuerligt uppdateras efter behov. I och med skrivelsen ansåg regeringen att Riksrevisionens rapport var slutbehandlad.

Med anledning av ett motionsyrkande föreslog arbetsmarknadsutskottet att riksdagen skulle ge regeringen ett tillkännagivande om att, senast den 1 april 2022, återkomma med förslag på hur sekretessreglerna kan ändras. Detta i syfte att motverka exploatering av arbetskraft och förbättra möjligheten till myndighetssamverkan i dessa frågor. Utskottet föreslog därefter att riksdagen skulle lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen biföll dessa förslag.