Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Referat från webbinariet om granskningen av statens insatser mot exploatering av arbetskraft

Onsdag 10 februari kl. 14–15.30 genomförde Riksrevisionen ett öppet webbinarium om granskningen av hur statens insatser mot exploatering av utländsk arbetskraft fungerar. Resultaten från granskningen diskuterades med särskilt inbjudna gäster från Finland och Storbritannien utifrån den övergripande frågeställningen om Sverige har något att lära av hur dessa länder arbetar mot exploatering av arbetskraft. Här nedan kan du ta del av ett referat från webbinariet som hölls på engelska.

Ingela Ekblom, senior rådgivare vid Riksrevisionen och moderator för dagen, inledde med att hälsa välkommen och berätta om upplägget för webbinariet. Därefter gick ordet till Yvonne Thorsén, projektledare, som gjorde en sammanfattande presentation av resultat och slutsatser från granskningsrapporten Statens insatser mot exploatering av arbetskraft – regelverk, kontroller samt information och stöd till de drabbade (länk till rapporten).

Exemplet Finland

Först ut att kommentera var Natalia Ollus, föreståndare för det finska forskningsinstitutet HEUNI (the European Institute for Crime Prevention and Control, som är affilierad med FN) vars verksamhet fokuserar på bland annat arbetskraftsexploatering. Natalia redogjorde för Finlands erfarenheter av att arbeta mot exploatering i arbetslivet och lyfte särskilt upp hur medial bevakning och grävande journalistik bidragit till att frågorna hamnat högt på den politiska agendan.

Vidare berättade Natalia att de flesta som exploateras på den finska arbetsmarknaden vistas i landet legalt även om det också förekommer exploatering av illegal arbetskraft. Man har också kunnat se att exploaterad arbetskraft kommer från Asien såväl som Europa och angränsande länder samt att den vanligaste typen av exploatering är att man är underbetald. Till risksektorerna hör framförallt bygg, transport och jordbruk/livs och arbetskraftsexploateringen följer ofta en given affärsmodell (länk till presentation)

Natalia gav även en historisk överblick över hur Finland har arbetat med frågan och konstaterade att det finns flera orsaker till att man har lyckats jämförelsevis väl. För det första finns det specialiserade arbetsinspektörer med ett tydligt mandat att agera i det fall de upptäcker misstänkt exploatering. För det andra finns riktlinjer framtagna för hur inspektörerna bör agera vid exploatering. För det tredje arbetar polisen systematiskt med frågan och för det fjärde har Finland inrättat funktionen av en oberoende nationell rapportör som rapporterar direkt till parlamentet. Därtill kan läggas den forskning som bedrivs inom ramen för HEUNI vilken bidragit till en större kunskap generellt om arbetskraftsexploatering. Natalia nämnde särskilt en checklista som HEUNI tagit fram för hur man talar med offer för exploatering samt en utförlig beskrivning av hur utredningar om exploatering kan bedrivas. Nyligen har en nationell handlingsplan antagits i Finland och än fler inspektörer tillkommit. Natalia avslutade sin presentation med att uppmana deltagarna att besöka HEUNI:s hemsida och ta del av publicerat material. Flera publikationer finns tillgängliga på svenska.

Läs mer

HEUNI:s webbplats

Exemplet Storbritannien

Näst på tur att kommentera var Frank Hanson från GLAA (Gangmasters and Labour Abuse Authority) i Storbritannien, vilket är en myndighet som arbetar specifikt mot arbetskraftsexploatering. Frank inledde med att presentera en tidslinje över GLAA:s verksamhet från början av 2000-talet fram till idag, inbegripet viktiga milstolpar undervägs såsom antagandet av Modern Slavery Act 2015.

Frank berättade om hur GLAA arbetar mycket med riktade kampanjer av olika slag, exempelvis mot olika branscher och nationaliteter som man av erfarenhet vet löper en förhöjd risk för exploatering. För att nå ut till potentiella offer som kanske inte tar del av eller kommer i kontakt med information förmedlad via traditionella medier så använder sig GLAA mycket av sociala medier som till exempel Facebook. Ett av flera exempel som Frank berättade om var en kampanj riktad till rumänska byggarbetare i sociala medier vilken resulterade i en markant ökning av anmälningar relaterade till just rumänska offer.

Utöver informationskampanjer arbetar GLAA med utbildningsinsatser riktade till bland annat studenter på college, det vill säga framtida arbetstagare. Frank berättade att arbetet sker i förebyggande syfte utifrån en övertygelse om att samhället som helhet vinner på att fler får kunskap och förståelse för vilka rättigheter man har som arbetstagare och vad som utmärker en trygg och säker arbetsplats. Enligt Frank är kännedomen generellt låg om vad exploatering är och vilka rättigheter man har som arbetstagare. Det gäller särskilt yngre personer och därför är det viktigt att unga får bättre kunskap om fenomenet och vilka sektorer som är särskilt utsatta

Utöver egna kampanjer arbetar GLAA i och genom samverkansprojekt med centrala aktörer som till exempel näringslivet. Som Frank slog fast hoppas man därigenom att näringslivet själva ska bli bättre på att upptäcka och agera på misstänkt exploatering. För att illustrera nämnde Frank att protokoll (joint agreements) tagits fram som ett konkret sätt att samverka med företag i exempelvis byggsektorn.

Reflektion

Efter Natalias och Franks presentationer reflekterade Yvonne över erfarenheterna från Finland respektive Storbritannien. Hon konstaterade att även om ländernas olika sätt att angripa problemet delvis skiljer sig åt finns det samtidigt mycket som förenar. I såväl Finland som Storbritannien har berörda aktörer ett tydligt mandat att agera, och inspektioner har en framträdande roll i arbetet mot exploatering. Det är viktigt givet karaktären på den här typen av utnyttjande som ofta försiggår i det fördolda. Därtill menade Yvonne att det är tydligt att både Finland och Storbritannien har satsat på att höja kunskapsnivån om vad exploatering är och hur man kan motverka det. Med hänvisning till granskningsrapporten konstaterade Yvonne att Sverige saknar tillräckligt effektiva metoder att ta sig an problemet med arbetskraftsexploatering. Det är allvarligt med tanke på att arbetskraftsexploatering kan förväntas öka framöver i takt med att världen blir allt mer global.

Frågor från deltagarna

Därefter var det dags att besvara frågor från åhörarna som skickats in under webbinariet. På en fråga om samverkan mellan myndigheter om arbetslivskriminalitet är långsiktig svarade Yvonne Thorsén att regeringen har tillskjutit medel för att samverkan ska vara permanent.

Yvonne Thorsén fick frågan om Riksrevisionen vet hur många företag som exploaterar arbetskraft i Sverige. Hon svarade att vi inte vet i dagsläget men att vi i rapporten skriver att tiotusentals hör till grupper som riskerar att exploateras på arbetsmarknaden.

Natalia Ollus fick frågan om den finska arbetsskyddsmyndigheten har ett särskilt förhållningssätt gentemot brottsoffer och om möjliga brottsoffer får tillfälligt uppehållstillstånd och andra rättigheter tillgodosedda? Hon berättade att de har ett brottsofferperspektiv och att de informerar offren om deras rättigheter. Däremot är det inte polisen utan rättsväsendet som är ansvariga för detta. Tröskeln för att komma in i systemet är låg, men förutsätter att en rättsprocess bedrivs.

Yvonne Thorsén konstaterade sedan att informationsutbyte mellan myndigheter är viktigt för att lättare kunna identifiera vad som faktiskt är exploatering. Vad gäller omfattningen av exploatering i Sverige menade Yvonne att det inte går att uttala sig om hur det ligger till eftersom så lite är känt. Hon drog en parallell till Natalias Ollus presentation som visade att det framförallt är arbetstagare som vistas legalt i Finland som riskerar att bli exploaterade. För svensk del går det inte att säga om det förhåller sig på samma sätt eftersom kännedomen är för låg om exploateringens utbredning och karaktär. Det är också en viktig slutsats i granskningsrapporten.

På frågan om skarpare lagstiftning verkligen hjälper mot exploatering svarade Yvonne Thorsén att när det till exempel gäller arbetsgivare som tar betalt för en anställning av arbetstagare kan det vara viktigt att markera att det är förbjudet. Tillsammans med information till utländsk arbetskraft kan lagstiftning bidra till att stoppa skuldsättning och beroendeförhållande till arbetsgivaren Samma sak gäller för boendeförhållanden. I dagsläget är det inte förbjudet för en arbetsgivare att låta arbetstagare bo under dåliga förhållanden.

Natalia Ollus berättade Sverige och Finland har lite olika syn på hur man ska hantera situationen med bärplockare från andra länder. Hon beskrev att länderna har lite olika system och att den finska regeringen precis lämnat ett nytt lagförslag. Det innebär i korthet att bärplockare ska ses som temporär korttidsarbetande arbetskraft, att tydligare krav ska ställas på dem som anställer plockarna och att inspektörer i större utsträckning ska kontrollera förhållandena. Man tror att det ska bli bättre genom detta.

På frågan om civilsamhället och NGO:s skulle kunna spela en större roll för att motverka exploatering höll alla talare med. Offren kan vara rädda för att tala med myndigheter och har kanske enklare att närma sig en frivilligorganisation. Frank Hanson uppmärksammade GLAA:s hjälplinje där potentiella offer kan få råd och stöd via telefon. I Storbritannien finns också en ’Modern Slavery Helpline” dit människor utsatta för all form av exploatering kan vända sig, det vill säga inte bara offer för arbetskraftsexploatering. Frank reflekterade också över att ju mer vi tittar och letar efter exploatering, desto mer hittar vi. Också ur det perspektivet kan en hjälplinje vara viktig men även civilsamhället i stort. Natalia Ollus underströk att inspektörerna i Finland arbetar med offrens perspektiv för ögonen.

En fråga om lagstiftningen behöver förändras för att arbetsgivare ska kunna hållas ansvariga för exploatering besvarades av Yvonne Thorsén med att Riksrevisionen i rapporten föreslår att regeringen ska utreda hur det kan bli lättare att utkräva lön samt hur det kan ställas krav på boendestandard vid inackordering.

En lag om europeiska minimilöner bedömde varken Natalia Ollus eller Frank Hanson skulle få någon större effekt på exploatering av arbetstagare. I Finland finns allmängiltigförklaring av kollektivavtal. I Storbritannien finns redan en lag om minimilön men för att missbruk ska uppdagas kan arbetstagaren behöva anmäla att hen får för litet i lön och i det fall man är rädd att förlora sitt jobb är det ett stort steg att ta. Frank påminde återigen om värdet av utbildningsinsatser och hur viktigt det är att man som arbetstagare känner till sina rättigheter.

Yvonne Thorsén fick frågan om hur Riksrevisionen tänker sig en process för stöd och skydd av utsatta för exploatering och om det bör innehålla möjlighet att utkräva lön. Hon svarade att det är viktigt att skyddsprocessen är hanterbar för kommunerna. Det kan vara väldigt många människor på till exempel en byggarbetsplats som behöver tas om hand och då behöver hjälpinsatserna vara genomförbara. I rapporten föreslås att regeringen ska utreda hur det kan bli lättare för utsatta grupper att kräva ut en avtalad lön av arbetsgivaren, det borde vara en del av stödprocessen.

Avslutningsvis svarade Frank Hanson jakande på frågan om GLAA hade uppkommit på initiativ från regeringen vilket han bekräftade.

Därefter tackade Ingela Ekblom deltagare och talare för ett mycket givande webbinarium.

Uppdaterad: 22 februari 2021

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?