Utgiftstaket – olika roll i olika tider (RiR 2020:28)
Granskningen visar att utgiftstaket i stort har tillämpats på det sätt som riksdagen har avsett och att taket haft en disciplinerande effekt på utgiftsutvecklingen. Vidare visar granskningen att utgiftstakets roll har varierat över tid, vilket kan förklaras av olika ekonomiska utgångslägen och olika regeringars politiska preferenser. Granskningen har också omfattat regeringens uppföljning av de takbegränsade utgifterna, vilken bedöms fungera väl.
Beställ publikation
Riksrevisionens publikationer kan beställas utan kostnad. Ange gärna din e-postadress om vi skulle behöva komma i kontakt med dig angående din beställning. Vanligtvis expedierar vi din beställning inom två arbetsdagar. Genom att skicka in en beställning till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).
Om granskningen
Utgiftstaket tillämpas huvudsakligen enligt det finanspolitiska ramverket visar Riksrevisionens granskning som är en del av ett samarbete mellan flera europeiska revisionsmyndigheter.
Utgiftstakets funktion har varierat under de drygt tjugo år som taket varit i bruk. Vissa perioder har regeringens inriktning varit att minska de statliga utgifternas andel av BNP, i andra lägen att behålla andelen. Riksrevisionen konstaterar att marginalen mellan prognostiserade takbegränsade utgifter och utgiftstaket, den så kallade budgeteringsmarginalen, blir automatiskt stor när regeringens ambition är att utgifternas andel av BNP ska vara oförändrad.
Ett utgiftstak som beslutas tre år i förväg ställer höga krav på god utgiftskontroll, inte minst när utgiftstaket fastställs med en stor budgeteringsmarginal. Av granskningen framgår att det finns en väl fungerande uppföljning av de takbegränsade utgifterna. Prognosfelen är inom ramen för vad som kan betecknas som acceptabelt i relation till ramverkets riktlinjer.
Riksrevisionen bedömer emellertid att regeringen brister i sina motiveringar av utgiftstak. Det är inte alltid tydligt vad som styr regeringens val av nivå på det föreslagna taket och det framgår inte vilket skatteuttag som är nödvändigt för att nivån ska vara i linje med överskottsmålet. Regeringen rekommenderas därför att tydligare redovisa sin syn på utvecklingen av de offentliga utgifterna och skatteuttaget på längre sikt.
Sammanfattning
Uppföljning
Sammanfattning på engelska
The expenditure ceiling – different roles in different times
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).