Yrkeshögskolan – ambitioner, styrning och uppföljning (RiR 2021:13)

Yrkeshögskolan förser arbetsmarknaden med efterfrågad kompetens, visar Riksrevisionens granskning. Det finns dock skäl att utveckla handläggningsprocessen, säkerställa hanteringen av jäv och oberoendet hos Myndigheten för yrkeshögskolan samt att utreda ett gemensamt ansökningssystem.

Yrkeshögskolan ska utbilda arbetskraft inom eftergymnasiala yrkesutbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden. Myndigheten för yrkeshögskolan godkänner vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan och fördelar statsbidrag till utbildningarna. Myndigheten granskar också utbildningarnas kvalitet och gör tillsyn. Riksrevisionen har granskat om yrkeshögskolan lever upp till riksdagens intentioner om att yrkeshögskoleutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, att de håller hög kvalitet och att statens stöd till dem fördelas på ett effektivt sätt.

Den övergripande slutsatsen är att yrkeshögskolan i stort sett lever upp till riks-dagens intentioner. Riksrevisionen bedömer att utbildningar som kommer till stånd efterfrågas på arbetsmarknaden. Men det finns delar som kan utvecklas. Handläggningsprocessen i samband med ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och få statsbidrag kan göras mer effektiv och transparent. Det saknas också ett systematiskt arbete för att motverka hot mot oberoende liksom en policy för mer rutinmässig hantering av potentiella jävssituationer. Riksrevisionen bedömer dessutom att någon form av gemensamt system för ansökning till yrkeshögskolan bör utredas för att avgöra om det kan vara ett steg mot en mer effektiv användning av utbildningsplatserna.