Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Riksrevisionen granskar statens planering av höghastighetsjärnväg

Sverige planerar för höghastighetsjärnväg. Komplett höghastighetsjärnväg Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö beräknas bli ett av de dyraste infrastrukturprojekten i Sverige någonsin. Enligt Trafikverket är satsningen inte samhällsekonomiskt lönsam. Det finns dessutom indikationer på brister i förarbetet. Riksrevisionen granskar nu underlag och planering.

Flera höghastighetståg står vid stor järnvägsstation.

Foto: TT Bild/AP

Trots planernas inverkan på såväl statsfinanser som den framtida transportinfrastrukturen har det inte gjorts någon samlad utvärdering av det arbete som hittills genomförts.

Riksrevisor Helena Lindberg.

– Förutom att granska planeringsprocess och beslutsunderlag avser vi även att komma med rekommendationer om det fortsatta arbetet. Däremot kommer vi inte ta ställning till höghastighetsjärnvägens varande eller icke, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Om granskningen

Bakgrund

Infrastrukturpolitik kännetecknas av stora långsiktiga investeringar, med betydande konsekvenser för de statliga finanserna. Den initiala kostnaden är stor samtidigt som nyttorna är utspridda över flera decennier. När arbetet väl är påbörjat är det svårt att backa processen, det finns många särintressen, beslutsfattare kommer och går och politiken skiftar över tiden.

Regeringen fattade 2018 beslut om den nationella planen för transportsystemet 2018–2029. Den innehåller tre sträckor av höghastighetsbanor: den så kallade Ostlänken (mellan Järna i Södermanland och Linköping i Östergötland) samt Hässleholm–Lund i Skåne och Almedal–Landvetter–Borås i Västra Götaland.

Investeringar i höghastighetsjärnväg tillhör de dyraste infrastrukturprojekten i Sverige någonsin. Enligt Trafikverkets samlade effektbedömning är investeringen i en ny komplett höghastighetsjärnväg olönsam.

Planeringen av höghastighetsjärnväg har skett i två parallella spår. Förutom Trafikverkets förslag till nationell transportplan finns planer för höghastighetsjärnväg även med i den så kallade Sverigeförhandlingen, som regeringen initierade 2014 och som avslutades 2017.

De två planeringsspåren har inte varit synkroniserade. Det finns också indikationer på att Sverigeförhandlingen inte genomförts med utgångspunkt i den så kallade fyrstegsprincipen, som ska användas vid infrastrukturplanering i Sverige, och att Sverigeförhandlingen aktivt uppmanat kommuner att ta fram underlag med andra metoder än dem Trafikverket föreskriver.

Syfte

Syftet med granskningen är att undersöka om Trafikverkets och Sverigeförhandlingens beslutsunderlag håller tillräckligt hög kvalitet, och om planering gått till på det sätt riksdag och regering avsett. Syftet är också att samla lärdomar om hur mycket stora projekt kan drivas på ett bra sätt och att lämna rekommendationer om den fortsatta processen.

Riksrevisionen har inte för avsikt att ta ställning till om höghastighetsjärnvägen ska byggas eller inte.

Publicering

Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i november 2019. Observera att tidpunkt för publicering är preliminär. För aktuella uppgifter, se vår publiceringskalender som uppdateras löpande.

Publiceringskalendern

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 02 april 2019

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?