Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har i en slutrapport granskat regeringens och myndigheternas styrning av rättsväsendet under perioden 2000–2011. Granskningen hade gjorts utifrån de iakttagelser om effektivitetsbrister som framkommit i de åtta granskningsrapporterna inom granskningsstrategin Rättsväsendets samlade effektivitet. Granskningen omfattade regeringen och Justitiedepartementet samt Rikspolisstyrelsen (RPS) och polismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket och tingsrätterna, Kriminalvården samt Brottsförebyggande rådet (Brå) och Brottsoffermyndigheten.

Granskningen visade att regeringen och myndigheterna inte lyckats effektivisera viktiga delar i rättsväsendet och rättskedjan, vilket hade påverkat rättsväsendets möjligheter att uppnå målen om minskad brottslighet och ökad trygghet. Resursbrist hade inte varit ett skäl till bristerna utan dessa berodde på hur resurserna använts i verksamheten och hur rättsväsendet hade styrts. Granskningen visade också att det saknades viktig kunskap för styrningen av rättsväsendet, att styrningen inte varit långsiktig, samordnad och tydlig och att samverkan inom rättsväsendet behövde stärkas. Kompetensen och kunskapsstödet behövde också användas bättre. Därutöver fanns enligt Riksrevisionen brister i regeringens återrapportering till riksdagen.

Regeringen rekommenderades att göra en processanalys för rättsväsendet
och att utifrån den ta fram en strategisk och åtgärdsinriktad plan tillsammans med myndighetsledningarna. Gemensamma och sammanhängande mål för rättsväsendet borde formuleras och samverkan inom rättsväsendet stärkas. Regeringen rekommenderades också att göra en samlad analys av kompetensförsörjningen för rättsväsendet och förbättra det samlade kunskapsstödet. Brås roll och användningen av Brå som kunskapscentrum för rättsväsendet borde övervägas. Därutöver borde regeringen i sin återrapportering till riksdagen ge en bättre helhetsbild av utvecklingen inom rättsväsendet. Myndigheterna rekommenderades bland annat att utveckla uppföljningsbara mål och fungerande system för uppföljning. De rekommenderades också att fortsätta renodlingen av roller och uppgifter, däribland användningen av civila utredare inom Polisen samt utveckling av ledningskompetens.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen instämde regeringen i flera av Riksrevisionens rekommendationer, men hänvisade till pågående eller genomförda åtgärder.

Med anledning av en följdmotion till skrivelsen lämnade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med problemet med för få civilanställda inom Polisen. I regleringsbrevet för 2013 fick RPS i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som kan vidtas inom polisorganisationen för att möjliggöra ett ökat antal civilanställda. I sin redovisning i mars 2013 bedömde RPS att det inom nuvarande ekonomiska ramar inte är möjligt att öka antalet civilanställda.

Brå fick i april 2012 i uppdrag av regeringen att analysera och följa upp hur Polisen har styrt och använt de senaste årens resurstillskott. Brå skulle också analysera utvecklingen av Polisens resultat och bedöma resursökningens betydelse för resultatet. Redovisning ska ske hösten 2014. Av regleringsbreven för 2012 och 2013 framgår att Brå ska utveckla sitt bidrag till att rättsväsendets verksamheter bedrivs kunskapsbaserat.

Uppdaterad: 20 december 2017

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?