Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om regeringen och skolmyndigheterna, genom styrning av skolverksamheten, framtagande av stödmaterial samt informationsinsatser, gett huvudmän, rektorer och lärare förutsättningar att åstadkomma en likvärdig betygssättning. I granskningen undersöktes också om skolmyndigheterna genom uppföljning, utvärdering och tillsyn av betygssättningen fått tillräckligt underlag för att inrikta styrning och stöd mot en mer likvärdig betygssättning.

Granskningen visade att det nya regelverket för betygssättning var en viktig komponent för en tydligare styrning mot likvärdiga betyg. De metoder som Skolverket hade använt för att styra mot en mer likvärdig betygssättning, hade dock inte fått tillräckligt genomslag bland de betygssättande lärarna.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att förtydliga för skolmyndigheterna hur de bör utnyttja sina respektive mandat för att styra, stödja och följa upp skolornas arbete med likvärdig betygssättning och att renodla de nationella provens roll som vägledande för betygssättningen genom att se över syftena och målen med proven.

Skolverket rekommenderades att använda sitt mandat så att styrningen och stödmaterialet når ända fram, samt återkommande följa upp hur lärare och rektorer uppfattar och använder stödmaterialet. Vidare borde Skolverket och Skolinspektionen öka sin samordning i syfte att använda de samlade resultaten av myndigheternas uppföljning och kontrollverksamhet mer effektivt.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i att betygssättningen fortfarande inte var likvärdig. Det nya regelverket med ny skollag, läroplaner med kunskapskrav, ny betygsskala, flera nationella prov, nya lärarexamina med mera skulle dock medföra bättre förutsättningar för en likvärdig betygssättning.

Enligt regeringen krävdes dock ytterligare åtgärder för att säkerställa en likvärdig betygssättning. Skolverket gavs i uppdrag att kvalitetssäkra de nationella proven och Skolinspektionen gavs i uppdrag att vidta åtgärder mot de skolor där inspektionens rättning av nationella prov avviker mycket från skolans rättning.

Riksdagen lämnade ett tillkännagivande till regeringen med anledning av en följdmotion till skrivelsen. Regeringen borde se till att ett bedömningsstöd för den nya bedömningsskalan tas fram och görs tillgängligt. Regeringen angav i skrivelse 2012/13:75, Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen, att tillkännagivandet inte var slutbehandlat.

I budgetpropositionen för 2014 aviserade regeringen sin avsikt att utvärdera implementeringen av den nya betygsskalan. Regeringen avsatte 5 miljoner kronor 2014 och därefter 1 miljon årligen för utveckling av Skolverkets provbank.

Skolverket avsåg att prioritera en systematisk uppföljning av myndighetens olika bedömningsstöd för att få viktig information för utformning av nya insatser och förbättra samordningen med Skolinspektionen.

2013 presenterade Skolverket sin analys av avvikelser mellan de nationella proven och ämnesbetyg i årskurs 9. Skillnaderna mellan olika skolors betygssättning i förhållande till de nationella proven var fortsatt stora. Skolinspektionen har utifrån sin centrala rättning av nationella prov utfört tillsyn på skolor med stora avvikelser. Tillsynen visade att flertalet av dessa skolor inte arbetade tillräckligt aktivt för att uppnå likvärdiga betyg.