Uppföljning

Riksrevisionen har granskat om offentliga aktörers samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning kan göras mer effektiv inom ramen för de medel som satsas på området.

Granskningen visade att mångfalden av huvudmän och aktörer försvårade samverkan. Det saknades också aktuell och heltäckande information om tillgängliga stöd och ansvariga huvudmän. De hittills genomförda åtgärderna för att komma till rätta med samordningsproblemen hade haft begränsad effekt. Föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning fick därmed själva bära ett tungt samordningsansvar. Detta kunde bidra till att de i större utsträckning än andra föräldrar var sjukskrivna och hade svårare att hävda sig på arbetsmarknaden.

Granskningen visade också att det gjordes olika bedömningar av likvärdiga fall vid beslut om stöd. Begreppet normalt föräldraansvar, som handläggare hänvisade till i samband med bedömningar av rätt till stöd, tolkades på olika sätt av olika aktörer och vägledning eller beslutsstöd saknades.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att starta försöksverksamhet med samordnare. Socialstyrelsen borde få i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter och aktörer ta fram och uppdatera en nationell guide med information om stöd samt i samarbete med Försäkringskassan ta fram en vägledning som ska tjäna som diskussionsunderlag och beslutsstöd för hur begreppet normalt föräldraansvar ska användas i bedömningarna av rätt till stöd och insatser.

Socialstyrelsen rekommenderades att inom ramen för sin tillsyn granska att avtal mellan offentliga huvudmän och privata aktörer innehåller villkor om samverkan.

Efter granskningen

Enligt skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningen avsåg regeringen att påbörja ett internt arbete med syftet att fördjupa analysen av stöd och samordning av insatser till barn och unga med funktionsnedsättning. Regeringen avsåg att göra en bedömning av hur stödet fungerar i dag och om det finns regionala och lokala skillnader i stödets tillgänglighet, omfattning, kvalitet och samordning. Man skulle även belysa tillämpningen av regelverket samt göra en bedömning av enhetlighet och säkerhet i tillämpningen av gällande regler. Regeringen avsåg att redovisa resultatet i en departementspromemoria. Redovisningen har ännu inte gjorts. Regeringen avsåg också att ge Socialstyrelsen, Barnombudsmannen och Ungdomsstyrelsen i uppdrag i frågan.

Socialstyrelsen har sedermera fått i uppdrag att genomföra en förstudie om hur information om samhällets stöd till barn och unga med funktionsnedsättning på bästa sätt görs tillgänglig för målgruppen. Uppdraget avrapporterades till Socialdepartementet i januari 2013. Vidare har Barnombudsmannen fått i uppdrag att ta fram en genomförandeplan för att på ett metodiskt sätt kunna inhämta åsikter och erfarenheter från barn och unga med funktionsnedsättning. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet i januari 2013.

Ungdomsstyrelsen fick i uppdrag att under 2012 genomföra en tematisk analys av levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning, när det gäller bland annat utbildning, fritidsverksamhet, föreningsliv och arbetsmarknad. Ungdomsstyrelsen arbete har resulterat i en rapport.

Förutom de uppdrag som aviserades i skrivelsen har regeringen också gett ett uppdrag till Socialstyrelsen att föreslå en försöksverksamhet med samordnare för barn och unga med funktionsnedsättning. Regeringen avser att starta en försöksverksamhet med utgångspunkt i Socialstyrelsen förslag.

Socialstyrelsen har tagit fram en handbok med rättstillämpningar vid handläggning och utförande av LSS-insatser när det gäller stöd till barn och unga med funktionsnedsättning.