Resultat

Det saknas överväganden om alternativ finansiering av Swedfund i syfte att undvika outnyttjat kapital

Regeringen har under åren 2009 till 2013 inte haft tillräckligt underlag för att göra överväganden om alternativa finansieringsformer för Swedfunds verksamhet. Ett sådant övervägande bör enligt Riksrevisionen göras i syfte att uppnå en effektiv användning av kapital för staten som helhet såväl som för Swedfund. Finansiering av Swedfunds verksamhet har hittills skett via stora kapitaltillskott från ägaren. Detta, i kombination med uteblivna ökningar av avtalade investeringsvolymer, har medfört att Swedfund under de senaste åren haft ett stort outnyttjat eget kapital. Detta innebär också att det hade kunnat vara effektivare för staten som helhet med en annan finansiering av Swedfund.

I de kapitalbehovsanalyser som gjorts finns inga beskrivningar eller kostnadsberäkningar för de konsekvenser som kapitaltillskotten kan ha för staten som helhet, till exempel de räntekostnader som kapitaltillskotten för med sig för staten. Sådana kostnadsberäkningar bör finnas med i underlagen inför övervägande om finansieringsform.

Utvecklingsfinansiärerna i Finland, Frankrike och Tyskland har finansierat delar av sin verksamhet med lån och menar att det är ett väl fungerande sätt att finansiera verksamheten på. Om regeringen, under perioden 2009 till 2013, i stället för kapitaltillskott delvis finansierat Swedfund med lån hade en del av Swedfunds hittills outnyttjade kapital i stället kunnat användas i annan statlig biståndsverksamhet. Andra finansieringsalternativ skulle också kunna ha gett en bättre balans mellan tillgång på kapital och behov av kapital.

Riksrevisionen bedömer att regeringen borde ha övervägt olika finansieringsalternativ i samband med de kapitalbehovsanalyser som har genomförts under granskningsperioden.

Swedfund har förbättrat flera centrala områden men det finns fortfarande förbättringsområden

Swedfund och ägaren har förbättrat de områden som de centrala rekommendationerna i Riksrevisionens granskning 2009 handlade om. Förändringsarbetet i bolaget har skett framför allt under 2012 och 2013.

Förbättringarna handlar framför allt om införandet av ett mer utvecklat uppföljningssystem av de resultat som investeringarna medför. Det handlar också om att regeringen i ägaranvisningen förtydligat flera skrivningar som är centrala för bolagets styrning. Ett exempel på detta är att regeringen lagt till en skrivning om hur additionaliteten, det vill säga Swedfunds marknadskompletterande roll, ska tolkas.

Det återstår en del att göra även om systemet för utvecklingseffekternas uppföljning har blivit avsevärt bättre. Ett exempel på det som återstår att göra är att utöka underlagen för Swedfunds uppföljning av hållbarhet, eftersom underlagen idag bygger på ungefär en tredjedel av investeringarna. Ett annat exempel är att bolaget borde ha övervägt att sätta upp fler mål för uppföljningsindikatorerna. En systematisk uppföljning av en oberoende aktör kunde också underlätta ägarens och omvärldens bedömning av bolagets resultat.

Ytterligare ett område som också kan förbättras är uppföljning av Swedfunds marknadskompletterande roll. Det är ibland svårt att mäta om Swedfund är marknadskompletterande eller inte. Men då det är en central del av Swedfunds uppdrag att göra marknadskompletterande investeringar behöver inslaget av oberoende extern uppföljning öka även inom det området. Det är dock av stor vikt för bolag och ägare att väga kostnaderna för sådan extern uppföljning mot den ökade transparens och trovärdighet som det skulle ge omvärlden.