Uppföljning

I propositionen Bildning och tillgänglighet – radio och tv i allmänhetens tjänst 2014–2019 framhöll regeringen fördelarna med digitalradio. En samordnare fick i uppdrag att utarbeta ett förslag till plan för övergången, och den överlämnade sitt betänkande till regeringen i december 2014. Planen var att släcka FM-nätet och gå över till ett marksänt digitalradionät med tekniken DAB+ år 2022, eller senast 2024. Betänkandet remitterades.

Riksrevisionens granskning visade att tidigare utredningar underskattat en rad risker med övergången. Exempelvis saknades ett tydligt lyssnarperspektiv. Vad medborgarna behövde och efterfrågade när det gällde framtidens radiolyssnande hade till exempel inte analyserats tillräckligt. Utredningarna som hade gjorts tog inte heller hänsyn till teknikutvecklingen och förändrade medievanor, framför allt hos unga. Att byta ut alla FM-mottagare mot DAB+-mottagare skulle dessutom bli kostsamt för hushållen, och det fanns en risk för att man överskattat lyssnarnas benägenhet att köpa nya radioapparater till både hus och bilar.

Regeringen hade inte heller analyserat övergången ur ett brett samhällsekonomiskt perspektiv. Den samhällsekonomiska skattning som Riksrevisionen lät göra visade att det var tveksamt om investeringen kunde bli lönsam ens efter 50 år med den plan som förelåg.

Vidare fanns brister i de tidigare tekniska bedömningar som gjorts, och framför allt kunde ytterligare investeringar behövas för att DAB+ skulle ge samma yttäckning som FM-nätet. Yttäckningen är viktig för att kunna lyssna på radio mobilt, till exempel i bil. DAB+-nätet riskerade därmed att bli sämre ur beredskapssynvinkel. I granskningen konstaterade Riksrevisionen också att:

En utbyggnad av DAB+-nätet innebär en risk att dagens nyttjande av radiofrekvenser kan få negativa konsekvenser för framtidens planering av frekvensutrymmet. Frekvenser kan ha ett värde på lång sikt och ju mer frekvensutrymme som tas i anspråk i dag, desto mindre utrymme finns det i framtiden. De frekvenser som är avsatta för DAB+ har troligen ett betydande samhällsekonomiskt värde för annan användning på längre sikt. Regeringen bör beakta detta för att effektivt hushålla med statens medel.

I granskningen konstaterade Riksrevisionen vidare att användningen av traditionella medier snabbt minskar till förmån för internetbaserade medier hos framför allt yngre generationer, det vill säga morgondagens lyssnare. En iakttagelse kopplad till detta var att Sveriges Radio inte kunde tillgodoräkna sig programtjänster via internet som ett sätt att uppfylla tillståndsvillkoren. Detta regleras i yttrandefrihetsgrundlagen, och regeringen hade dittills inte ansett att det var nödvändigt att se över lagen. Eftersom allt fler lyssnar på radio via internet var detta en begränsning för public service, enligt Riksrevisionen. Utan att ge en rekommendation till regeringen skrev Riksrevisionen så här:

Ett problem är att Sveriges Radio enligt yttrandefrihetsgrundlagen i dagsläget inte får tillgodoräkna sig programtjänster via internet som ett sätt att uppfylla tillståndsvillkoren, bara program som sänds i marknätet. Regeringen har hittills inte ansett att det är nödvändigt att initiera en översyn av lagen. Riksrevisionen anser att regeringen bör överväga att modernisera bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelserna är i sin nuvarande utformning en onödig begränsning för public service eftersom lyssnarna i ökande grad kommer att finnas på internet.

I granskningen konstaterade Riksrevisionen också att en släckning av FM-nätet skulle kunna innebära risker från beredskapssynpunkt, bland annat för att färre lyssnare skulle ha tillgång till DAB-radio och för att DAB-nätet skulle bli mindre robust än FM‑nätet.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Utskottet delade regeringens uppfattning att frågan om en digitalisering av marksänd radio kan komma att aktualiseras på nytt i framtiden, och ansåg därför att det var bra att regeringen avser att följa utvecklingen internationellt. Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen. Utskottet förslog att skrivelsen skulle läggas till handlingarna, vilket kammaren biföll.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

I skrivelsen till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport hänvisade regeringen till budgetpropositionen för 2016, i vilken regeringen aviserade att man inte tänkte gå vidare med Digitalradiosamordningens förslag om en övergång till digital marksänd radio. Enligt regeringen visade remissutfallet att det fanns alltför många invändningar och olösta frågor för att regeringen och riksdagen skulle kunna fatta beslut om en så avgörande och genomgripande förändring som en digital övergång och släckning av FM-nätet innebar. Regeringen bedömde dock att frågan om en digitalisering av marksänd radio kunde komma att aktualiseras på nytt i framtiden. Regeringen avsåg därför att fortsätta att följa utvecklingen internationellt.

Regeringen framhöll att Riksrevisionens granskningsrapport inte innehåller några rekommendationer. I och med skrivelsen till riksdagen ansåg regeringen att granskningsrapporten var slutbehandlad.

I skrivelsen angavs att vissa av de invändningar som framkom i remissvaren, och som regeringen vägt in i sin bedömning, var desamma som i Riksrevisionens slutsatser, men regeringen betonade att det var remissutfallet som legat till grund för bedömningen att inte gå vidare med övergången till digital marksänd radio.

Sedan dess har regeringen gjort ett antal utredningar med koppling till digitalradiofrågan, men ingen har tagit upp frågan om FM-nätets framtid. De viktigaste utredningarna som har anknytning till Riksrevisionens granskning är Frekvenser i samhällets tjänst, proposition Ett modernt public service nära publiken och utredningen om yttrandefrihetsgrundlagen Några frågor på tryck- och yttrandefrihetens område.

Avslutande bedömning och kommentarer

Granskningens iakttagelser är fortfarande relevanta Den utveckling som skett inom olika områden pekar på att ett markbundet digitalradionät inte kommer att ersätta FM‑nätet inom överskådlig framtid. Granskningen torde ha bidragit till utvecklingen genom att bidra till den bredare problembilden för övergången till DAB-radio.