Uppföljning

I granskningen konstaterades att antalet individer i allvarlig och långvarig skuldsättning ökade, trots fler beviljade ansökningar om skuldsanering. Det framgick också att det fanns en stor variation inom den kommunala budget- och skuldrådgivningen samt att det förebyggande arbetet var nästintill obefintligt. Därutöver noterades ett behov av mer stöd till kommunala budget- och skuldrådgivare. Mot bakgrund av dessa iakttagelser drog Riksrevisionen slutsatsen att det fanns brister i skuldsaneringssystemets effektivitet.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att säkerställa att Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsverksamhet har tillräcklig kapacitet samt att stödja myndigheten i arbetet med att identifiera presumtiva skuldsaneringsgäldenärer och informera dem om möjligheten till skuldsanering. När det gällde budget- och skuldrådgivningens förutsättningar rekommenderade Riksrevisionen bland annat att regeringen skulle tydliggöra regelverket för den statliga tillsynen över kommunal budget- och skuldrådgivning, ta fram tydliga grundkrav och mål för den verksamheten och ta initiativ till ett nätverk för samverkan mellan berörda myndigheter och aktörer om frågor rörande överskuldsättning.

Utöver ovanstående rekommendationer menade Riksrevisionen att regeringen borde verka för bättre statistik om överskuldsättning och överväga alternativa sätt att finansiera budget- och skuldrådgivningen. Riksrevisionen rekommenderade även Kronofogdemyndigheten att fortsätta utveckla arbetet med att identifiera presumtiva skuldsaneringsgäldenärer.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

Civilutskottet välkommande Riksrevisionens granskning och ansåg att den belyste en viktig fråga och gav uppslag till möjliga åtgärder. Utskottet ansåg att regeringen genom sin nya strategi mot överskuldsättning tagit hänsyn till Riksrevisionens iakttagelser, bland annat genom att föreslå ändrade skuldsaneringsregler för att fler skuldsatta ska kunna genomgå skuldsanering utan att Kronofogdens handläggningstider förlängs. Kronofogden har också fått ett ökat anslag eftersom de nya reglerna kommer innebära ökade arbetsuppgifter för myndigheten. Utskottet uppmärksammade även att regeringen avsåg att förtydliga vad budget- och skuldrådgivning innebär samt ge bland annat Konsumentverket i uppdrag att bidra till utvecklingen och uppföljningen av budget- och skuldrådgivningsverksamheten i kommunerna.

Utskottet föreslog riksdagen att lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten höll regeringen med om att skuldsaneringssystemet behövde bli mer effektivt. Regeringen hänvisade bland annat till sin nya strategi mot överskuldsättning och angav att man tagit hänsyn till Riksrevisionens iakttagelser i arbetet med den. I strategin framgick regeringens avsikt att ge Konsumentverket i uppdrag att verka för samarbete mellan olika samhällsaktörer för att motverka problem med skulder. Ett sådant uppdrag utfärdades i maj 2016. I sin årsredovisning för 2016 angav Konsumentverket att myndigheten hade inlett arbetet genom att, tillsammans med Kronofogdemyndigheten och Finansinspektionen, kartlägga stödet till personer som riskerar att bli eller är överskuldsatta. Syftet var att identifiera ytterligare behov av samverkan. Konsumentverket fick också i september 2016 uppdraget att inrätta ett samverkansråd för budget- och skuldfrågor.

I skrivelsen informerade regeringen även om sin avsikt att lämna en proposition till riksdagen med förslag på åtgärder för att förbättra kunskapen om skuldsanering i samhället och att göra det möjligt för fler att genomgå skuldsanering. Propositionen överlämnades i mars 2016. I den föreslog regeringen en ny skuldsaneringslag med syfte att bland annat förenkla ansökningsprocessen och göra det möjligt att ta sig igenom skuldsaneringsförfarandet snabbare. I propositionen föreslogs också ett förtydligande av kommunernas skyldighet att ge budget- och skuldrådgivning till skuldsatta personer samt ett förtydligande av IVO:s tillsynsansvar över den rådgivningen.

I propositionen om ny skuldsaneringslag föreslogs även att Kronofogdemyndigheten ska ge information om skuldsanering till svårt skuldsatta personer och att uppgifter ska få behandlas i myndighetens databaser för detta ändamål. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen i propositionen. Kronofogdemyndighetens anslag ökades i budgetpropositionen för 2016, för att ge kapacitet att hantera skuldsaneringsärendena.

När det gäller kvaliteten på tillgänglig statistik konstaterade regeringen i sin skrivelse att det finns statistik att tillgå men att den inte ger en heltäckande bild av problemets omfattning. Regeringen poängterade därför vikten av att berörda aktörer fortsätter utveckla och använda olika former av statistik och beslutsunderlag i arbetet med överskuldsättning. Regeringen ansåg dock inte att det var aktuellt att ändra principerna för finansieringen av de insatser som görs inom skuldsaneringssystemet.

I behandlingen av regeringens skrivelse såg riksdagen positivt på de åtgärder som regeringen avsåg att vidta med anledning av Riksrevisionens iakttagelser, och skrivelsen lades till handlingarna.

Konsumentverkets båda uppdrag avslutades den 30 juni 2019. Uppdragen slutredovisades i tre kompletterande insatser:

• Konsumentverkets rapport 2019:06 - Fördjupad samverkan mot överskuldsättning – Slutrapportering till regeringen.
• Magasinet Tillsammans. I magasinet rapporteras och redovisas stora delar av det arbete och resultat som utförts inom ramen för regeringsuppdragen.
• Avslutskonferensen Samverkan mot överskuldsättning.

I och med att uppdragen slutrapporterades har Konsumentverket inte längre uppdrag att organisera samverkan mellan de berörda myndigheterna. I en debattartikel i Dagens Samhälle den 27 juni 2019 skriver myndighetscheferna för Konsumentverket, Finansinspektionen och Kronofogdemyndigheten gemensamt att de vill att regeringen ska förlänga samverkansuppdraget om överskuldsättning. Något nytt uppdrag har ännu inte kommit från regeringen.

Den 23 oktober 2019 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att utreda hur detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder ska kunna byggas upp och användas, utan att den personliga integriteten och personuppgiftsskyddet åsidosätts.

Sedan Riksrevisionens granskningsrapport publicerades har antalet personer med pågående skuldsanering ökat, från 25 743 stycken år 2015 till 38 372 år 2018, enligt Kronofogdens statistik. Under samma tidsperiod minskade antalet personer med skulder registrerade hos Kronofogden med 3 procent, till 414 000 personer, och den totala skuldsumman ökade med knappt 13 procent till 82 miljarder kronor.

Avslutande bedömning och kommentarer

Regeringen delade Riksrevisionens syn på behovet av att effektivisera systemet för skuldsanering och har därför genomfört flera åtgärder. Bland dessa bör främst den nya skuldsaneringslagen och samverkansuppdraget till Konsumentverket framhållas. Genom regeringens åtgärder har merparten av Riksrevisionens rekommendationer omhändertagits, och förutsättningarna för ett effektivare skuldsaneringssystem har förbättrats. Antalet personer med pågående skuldsanering har dock ökat sedan Riksrevisionens granskning.