Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Bakgrund

I dag är psykisk ohälsa den främsta anledningen till sjukfrånvaro. Psykisk ohälsa är dessutom den vanligaste orsaken till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden inom OECD. I Sverige står psykiska diagnoser för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar som ersätts av Försäkringskassan. Det handlar om stora kostnader. Kostnaden för psykisk ohälsa i Sverige är ungefär 70 miljarder kronor om året.

För att möta de ökade sjukskrivningarna för psykisk ohälsa träffade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en första överenskommelse om en rehabiliteringsgaranti 2008. Fortsatta överenskommelser har sedan tecknats årligen. Rehabiliteringsgarantin syftade till att ersätta landstingen (med landsting menas även regioner) med stimulansmedel för att personer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa skulle erbjudas specifika behandlingsmetoder som skulle främja återgång i arbete och förebygga sjukskrivning. Landstingen saknade tillgång till tillräckligt många legitimerade psykologer och legitimerade psykoterapeuter, vilket medförde att krav på att behandlare skulle vara legitimerade psykologer eller legitimerade psykoterapeuter inte omfattades av rehabiliteringsgarantin.

Rehabiliteringsgarantin utformades och infördes snabbt, och regeringen beslutade om flera utvärderingar och utredningar för att utveckla och förbättra överenskommelserna efter hand. I överenskommelserna uttrycktes att behandling skulle ges enligt senaste evidens och att överenskommelserna kontinuerligt skulle ta in ny kunskap och ta hänsyn till det som framkom i utvärderingar och utredningar. Ingen av de beställda utvärderingarna har visat att arbetsåtergången för personer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa med säkerhet har ökat.

Riksrevisionen har genomfört en granskning av vad det är i utformningen och genomförandet av rehabiliteringsgarantin som hindrar att målet om arbetsåtergång för personer med psykisk ohälsa uppfylls. Granskningen omfattar överenskommelserna som har tecknats från 2008 fram till 2015. Granskningen har genomförts genom en dokumentanalys av de utvärderingar och utredningar som berör rehabiliteringsgarantin, en kvalitativ intervjustudie med behandlare i primärvården och en kvantitativ genomgång av hur landstingen har fördelat rehabiliteringsgarantins medel. Landstingen kan fördela medlen som de anser lämpligt. Det är ändå relevant att undersöka hur landstingen har använt medlen eftersom rehabiliteringsgarantin har haft en låg måluppfyllelse och det handlar om stimulansmedel för en uttalad målgrupp: personer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa som ska behandlas inom primärvården.

Uppdaterad: 21 december 2017

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?