Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har analyserat vilka effekter ett nekande av sjukpenning har för individen med avseende på hälsa, inkomster och användning av sjukförsäkringen, i syfte att granska i vad mån sjukförsäkringen används på det sätt som lagen föreskriver.

I granskningen utnyttjas ett naturligt experiment i sjukskrivningsprocessen som gör att konsekvenserna av nekandet kan mätas med stor tillförlitlighet. Granskningen omfattar drygt 5 000 personer som mellan 2009 och 2012 varit sjukskrivna en tid men som därefter nekats en fortsättning på sjukskrivningen.

Resultaten visar att ett nekande av sjukpenning ökade arbetsinkomsterna åren efter beslutet och minskade risken att inom tre år ha lämnat arbetsmarknaden med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare: förtidspension) med 40 procent. Inga effekter på hälsan, mätt som vård- och läkemedelskonsumtion, kunde konstateras. Resultaten talar för att det finns ett överutnyttjande i sjukförsäkringen och att en strikt bedömning av rätten till ersättning ger upphov till positiva effekter på såväl individ- som samhällsnivå.

Riksrevisionen drar slutsatsen att en strikt bedömning av rätten till ersättning leder till ett mer jämställt uttag från sjukförsäkringen. Det beror på att kvinnor minskar sin sjukfrånvaro mer än män vid en strikt bedömning. En striktare bedömning minskar också den ekonomiska ojämlikheten, eftersom sjukförsäkringen relativt oftare används av individer med låga inkomster och för att nekande av sjukpenning ökar individens inkomster. Inga rekommendationer lämnades i rapporten.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten betonar regeringen vikten av att bryta den uppåtgående trenden för sjukfrånvaron och att åtgärder på bred front är nödvändiga. Regeringen har bland annat gett Försäkringskassan i uppdrag att stärka sin sjukförsäkringshandläggning för att förbättra sjukskrivningsprocessen (dnr S2015/07316/SF). Skrivelsen betonar vikten av att Försäkringskassan gör de lagstadgade prövningarna av rätten till ersättning vid dag 90, 180 och 365 i tid och att man säkerställer den försäkrades möjligheter till återgång i arbete. Regeringen lyfter vidare fram vikten att Försäkringskassan utarbetar kontrollstationer även efter ett års sjukskrivning för att säkra en aktiv handläggning som förhindrar omotiverat långa sjukperioder. Försäkringskassans resurser har förstärkts i syfte att stärka handläggningen.

Med koppling till resultaten i granskningen meddelar regeringen också att de avser följa upp vad som händer med försäkrade som nekas sjukpenning. Försäkringskassan har getts i uppdrag att kartlägga och analysera sysselsättning och försörjningskällor bland dem som nekas ersättning mellan dag 180 och 380 i rehabiliteringskedjan.

Avslutningsvis menar regeringen att mer kunskap behövs för att rätt stöd ska ges i sjukskrivningsprocessen. Eftersom granskningsrapporten inte innehåller några uttalade rekommendationer avser regeringen inte att vidta några ytterligare åtgärder. Genom skrivelsen anser regeringen att frågan är slutbehandlad.

I kommittémotion 2016/17:3731 begär Johan Forssell med flera (M) ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta åtgärder som följer av de slutsatser som Riksrevisionen framhåller samt säkerställa att förslag på sjukförsäkringsområdet baseras på faktabaserad kunskap. Utskottet konstaterar att regeringen beslutat om ett brett åtgärdsprogram (S2015/07316/SF) och att resursförstärkningar har gjorts. Vidare delar utskottet regeringens bedömning att det krävs åtgärder på bred front av flera olika aktörer för att skapa bättre möjligheter att stanna kvar i eller återgå i arbete. Utskottet gör alltså ingen annan bedömning än den regeringen gjort av Riksrevisionens rapport och avstyrker därför motionen.

Uppdaterad: 25 februari 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?