Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning av granskningen Att hantera ett komplicerat skattesystem – Arbetet med att förenkla för företagen (RiR 2016:20)

Sverige har ett i flera avseenden komplicerat skattesystem. Det kan göra det svårt för skattebetalarna att agera korrekt, något som i sin tur kan minska förtroendet för systemet och därigenom viljan att betala skatt. Mot bakgrund av detta granskade Riksrevisionen om regeringen bedrev ett aktivt och ändamålsenligt arbete för att förenkla skattelagstiftningen samt om Skatteverkets arbete för att tillgodose företagens behov av vägledning bedrevs på ett effektivt sätt.

Granskningen av regeringens regelförenklingsarbete byggde dels på en genomgång av regeringens förslag till regelförändringar på skatteområdet, dels på en genomgång av Skatterättsnämndens förhandsbesked. Riksrevisionen drog slutsatsen att regeringens arbete gick långsamt och att förslagen som hade förenklingssyfte ofta var begränsade. De vanligaste beskattningsfrågorna i Skatterättsnämndens förhandsbesked hade endast i ett fåtal fall varit föremål för förenklingar från regeringens sida. Riksrevisionen påtalade också att konsekvensutredningarna för regelförändringsförslag på skatteområdet oftast saknade information om hur företagens administrativa kostnader påverkas. Riksrevisionen rekommenderade därför regeringen att intensifiera arbetet med att förenkla skattereglerna för företag.

Riksrevisionen konstaterade att Skatteverket arbetade effektivt för att tillgodose företagens behov av vägledning, men att det fanns utrymme för vissa förbättringar. Riksrevisionen noterade bland annat att användningen av e‑tjänsterna inte hade ökat i den takt som Skatteverket önskade samt att belastningen på Skatteupplysningen inte minskat. När det gäller förutsättningar för företagen att få korrekta svar på frågor när de vänder sig till myndigheten, framgick det att Skatteverket nyligen infört nya modeller för kvalitetssäkring och kompetensplanering. Det fanns dock vissa problem kopplade till kommunikationen mellan rättsavdelningen och handläggare vid rättsligt komplicerade frågor.

Riksdagens behandling av regeringens skrivelse

I sin skrivelse till riksdagen delade regeringen Riksrevisionens bedömning att förenklingar är viktigt för att upprätthålla förtroendet för skattesystemet. Regeringen påtalade dock att nyttan av förenklingar alltid ska vägas mot behovet av att värna skatteintäkterna, åstadkomma rättvisa mellan skattskyldiga samt motverka skattefusk och skatteundandragande. Regeringen framhöll vidare att det är viktigt att den enskilda företagaren får god service och gott stöd från Skatteverket. Regeringen såg därför positivt på slutsatsen att Skatteverket arbetar effektivt med vägledningen till företag. Regeringen angav också att den gett en särskild utredare i uppdrag att se över mervärdesskattelagen i syfte att ge den tydligare struktur och göra den mer överskådlig. Regeringen betraktade i och med skrivelsen Riksrevisionens rapport som slutbehandlad.

Regeringens skrivelse föranledde en motion (C, M, L, KD) där det anfördes att regelförenklingsarbetet går för långsamt och är för begränsat i sin omfattning. I motionen efterfrågades ytterligare åtgärder från regeringen för att öka takten i förenklingsarbetet för företag. Man efterfrågade också en utförligare redogörelse från regeringen. Skatteutskottets behandling av skrivelsen och motionen resulterade i ett förslag till riksdagen om att lägga skrivelsen till handlingarna och tillstyrka motionsförslaget om ett tillkännagivande till regeringen. Riksdagen biföll utskottets förslag.

Regeringen behandlade riksdagens tillkännagivande i budgetpropositionen för 2018. Där angav regeringen att de alltid överväger möjligheterna till förenklingar i varje enskilt lagstiftningsarbete, men att det vid utformningen av skatteregler ofta uppstår målkonflikter mellan önskemålet att åstadkomma förenklingar och andra principer och värden. Regeringen informerade vidare om att det i förenklingssyfte infördes en omsättningsgräns för mervärdesskatt för företag med mycket liten omsättning den 1 januari 2017 och hänvisade till den översynen av mervärdesskattelagen. I propositionen aviserade regeringen även en översyn av kupongskattelagen med syfte att ta fram förslag till ett effektivt, modernt och förutsägbart regelverk som är förenligt med EU-rätten. Genom redovisningen betraktade regeringen riksdagens tillkännagivande som slutbehandlat.

Regeringens och myndigheternas åtgärder

De utredningar som regeringen hänvisade till i budgetpropositionen för 2018 har slutförts. Översynen av mervärdesskattelagen presenterades i juni 2020. Utredningens förslag syftar till att ge mervärdesskattelagen tydligare struktur, göra den mer överskådlig och användarvänlig samt skapa en bättre överensstämmelse med EU:s mervärdesskattedirektiv. Utredningen gör bedömningen att förändringarna generellt sett inte leder till några betydande samhällsekonomiska eller offentligfinansiella effekter. På längre sikt kan förslagen, enligt utredningen, få positiva samhällsekonomiska effekter, men de är svåra att kvantifiera. Betänkandet har remitterats och remissvaren bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Den översyn av kupongskattelagen som aviserades i budgetpropositionen för 2018 redovisades i en promemoria i april 2020. Den nuvarande lagen om kupongskatt är från 1970 och Finansdepartementet beskriver att den bland annat har ett föråldrat språk. Enligt förslaget i promemorian ska den nuvarande lagen ersättas med en ny lag med modernt språk och modern systematik. Utgångspunkten i promemorian har även varit att förfarandereglerna till den nya källskatten på utdelning så långt som möjligt ska anpassas till den struktur som gäller för övriga skatter. Enligt Finansdepartementet skulle dessa förslag underlätta för dem som tillämpar reglerna. Promemorian har remitterats och remissvaren bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Regeringen har även tillsatt en utredning som ska se över beskattningen av enskilda näringsidkare. Syftet är att göra det mindre komplicerat att starta och driva enskild näringsverksamhet och underlätta för skattskyldiga att göra rätt och undvika oavsiktliga fel. En första delrapportering av uppdraget redovisades i september 2020. De övriga delarna av uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2021.

Regelrådet anger att 60 procent av Regeringskansliets internt framtagna konsekvensutredningar uppfyllde kraven 2019, vilket är en förbättring jämfört med 2018 och 2017. Under 2019 kom drygt hälften av de granskade konsekvensutredningarna från Finansdepartementet. Departementet anger att det sker ett löpande arbete med att utveckla konsekvensbeskrivningarna vid förändringar i skattelagstiftningen. De senaste åren har konsekvenser för företagen beskrivits mer systematiskt än tidigare och beskrivningen av konsekvenser av bland annat fördelningseffekter, jämställdhet och sysselsättningseffekter har utvecklats. Finansdepartementet påpekar att regeringen ofta utvecklar konsekvensbeskrivningarna i senare skeden i lagstiftningsprocessen, exempelvis genom lagrådsremisser och propositioner. Detta för att kunna ta hänsyn till inkomna remissynpunkter, inklusive dem från Regelrådet.

Avslutningsvis gav regeringen 2019 Skatteverket i uppdrag att förbättra information och service till köpare och säljare inom delningsekonomin. Syftet var att förenkla administrationen och säkerställa att skatteinbetalning sker på ett korrekt sätt. Skatteverket redovisade uppdraget i december 2019.

En av granskningens övergripande slutsatser var att Skatteverkets arbete för att tillhandahålla vägledning till företag i huvudsak bedrevs på ett effektivt sätt. Riksrevisionen lämnade därför ingen rekommendation till myndigheten. Skatteverket har dock fortsatt att utveckla den här delen av verksamheten.

Skatteverket beskriver att deras arbete med att tillgodose företagens behov av vägledning innehåller flera komponenter. Till att börja med har myndigheten de senaste åren successivt ökat den digitala vägledningen, bland annat genom fler webbseminarier. Skatteupplysningen har ökat antalet personer som kan besvara företagsfrågor, och har börjat besvara frågor och kommentarer från företagare via sociala medier.

E-tjänster är ett annat verktyg för att underlätta för företagen, men i granskningen konstaterade Riksrevisionen att det fanns problem med anslutningstakten till dessa tjänster. Sedan dess har dock andelen deklarationer som lämnas in elektroniskt ökat kontinuerligt. Under 2019 skickades 98 procent av skattedeklarationerna för arbetsgivaravgifter in elektroniskt. För skattedeklarationerna för moms var andelen 91 procent.

I granskningen beskrevs att en ambition på lång sikt var att skapa möjlighet för företagen att rapportera till Skatteverket direkt i företagens egna system för bland annat bokföring och fakturahantering. Skatteverket har satsat på området de senaste åren, och erbjuder nu flera API:er som programvaruföretag kan använda för att lägga till funktioner kopplade till Skatteverket i sin programvara. Metoden har bland annat använts för att underlätta för företag att leva upp till de nya kraven om arbetsgivardeklarationer på individnivå. Skatteverket konstaterar att detta är en ny teknik som medför utmaningar, men att det finns ett stort intresse från programvaruföretagen och att dialogen med dem är viktig för myndigheten.

I granskningen beskrevs att ytterligare ett syfte med e-tjänsterna var att minska belastningen på andra delar av Skatteverket, såsom Skatteupplysningen. Skatteverket uppger att det fortfarande är svårt att dra några slutsatser kring huruvida införandet av e‑tjänster leder till minskat antal förfrågningar. Det kan tvärtom vara så att en ny e‑tjänst i början föranleder frågor till Skatteupplysningen om hur den ska användas. Sedan granskningen gjordes har antalet samtal från företag till Skatteupplysningen minskat något, men antalet frågor via mejl har istället ökat.

En viktig del i granskningen var att undersöka hur Skatteverket säkerställer att företagen får korrekta svar när de vänder sig till myndigheten. Det visade sig finnas vissa problem kopplade till kommunikationen mellan rättsavdelningen och handläggarna ute i verksamheten. Skatteverket har fortsatt utveckla formerna för den här typen av kontakter. Under 2020 började man införa en ny modell för verksamhetsnära stöd, där avdelningarna tar ett större ansvar för det rättsliga stödet. Skatteverket beskriver detta som ett sätt att uppmuntra diskussion och kompetensutveckling på lokal nivå samt skapa mer utrymme för rättsavdelningen att arbeta med bland annat rättsliga ställningstaganden. Utöver detta beskriver Skatteverket att granskningen bidrog till att skapa drivkraft för utvecklad kvalitetsuppföljning inom Skatteupplysningen. Nyligen genomfördes en ny typ av kvalitetsmätning genom inspelade samtal.

Skatteverket genomför årligen en enkätundersökning där privatpersoner och företag får ge sin bild av kontakterna med myndigheten. Undersökningen visar att företagen de senaste åren fått en mer positiv bild i många frågor. Exempelvis ökade andelen företag som instämmer i påståendet att det är enkelt att komma i kontakt med Skatteverket från 52 procent 2018 till 61 procent 2020. Andelen företag som litar på att svaren från Skatteverkets tjänstemän är korrekta ökade från 79 procent till 86 procent under samma period.

Avslutande bedömning och kommentarer

I samband med att regler förändras och nya tillkommer finns en risk för ökad komplexitet i ett redan komplext skattesystem. Det finns därför ett löpande behov av att förenkla skattereglerna och utveckla vägledningen till företagen. Det är svårt att avgöra om regeringen har intensifierat sitt arbete med att förenkla skattereglerna för företag. Det finns pågående initiativ för att förenkla delar av lagen. Därutöver har Skatteverket sedan granskningen fortsatt utveckla och förbättra sin vägledning till företagen. Åtgärderna som Skatteverket har vidtagit kan inte ses som en direkt följd av granskningen, men myndigheten uppger ändå att den haft nytta av rapporten.

Uppdaterad: 07 april 2021

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?