Statliga investeringar i allmänna farleder (RiR 2016:30)

Kraven på staten att investera i utökad kapacitet av allmänna farleder ökar i takt med att större fartyg byggs som kräver mer utrymme. Bristande transparens och snävt avgränsade projekt gör det dock svårt att bedöma hur samhällsekonomiskt lönsamma investeringarna i allmänna farleder egentligen är.

Beslut om statliga investeringar i allmänna farleder för sjöfarten tas fram inom ramen för en trafikslagsövergripande planering. Den bärande idén är att de mest samhällsekonomiskt lönsamma investeringsprojekten som ska genomföras, oavsett trafikslag. Flest investeringar sker i vägar och järnvägar, men farleder har blivit viktigare i takt med att nya och större fartyg byggs som kräver mer utrymme. Syftet med granskningen har varit att undersöka om investeringsalternativ i farleder prövas på ett likvärdigt sätt jämfört med övriga trafikslag.

Granskningen visar att den nuvarande planeringsprocessen, som infördes 2013, är mer sammanhållen än den tidigare och även mer konkurrensneutral mellan trafikslagen. Riksrevisionen konstaterar dock att det bör finnas tydligare motiveringar till varför vissa projekt genomförs och andra inte. En annan brist är att investeringsprojekten ibland avgränsas alltför snävt. Alla nyttor i projektet räknas med, men inte alla de investeringskostnader som är nödvändiga för att nyttorna ska realiseras. De investeringskostnader som inte räknas in förs i stället till andra separata projekt. Därmed riskerar nyttor att räknas dubbelt, och projekten framstår då som mer samhällsekonomiskt lönsamma än vad de i realiteten är.