Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen granskade statens insatser för att åstadkomma effektiva investeringar i allmänna farleder. Planeringen av investeringar i transportinfrastruktur ska ske på ett trafikslagsövergripande sätt, vilket gällt sedan Trafikverket bildades som en sammanslagning av gamla Vägverket och Banverket 2010.

Ett skäl till granskningen var risken att farledsinvesteringar uppfattas som en marginell företeelse, jämfört med de stora investeringar som görs i vägar och järnvägar. Detta särskilt som Trafikverket saknar kunskaper inom sjöfartsområdet. Syftet med denna granskning var därför att undersöka om det i praktiken är så att investeringsalternativ i farleder prövas på ett likvärdigt sätt som inom övriga trafikslag.

I granskningen kunde Riksrevisionen konstatera att planeringsprocessen nu är mer sammanhållen än den tidigare, och mer konkurrensneutral mellan trafikslagen. En brist var dock att många av utredningarna inte följt den av riksdagen och regeringen beslutade så kallade fyrstegsprincipen, som ställer krav på en systematisk undersökning av andra alternativ till en investering, exempelvis att efterfrågan påverkas eller att befintligt transportnät utnyttjas effektivare.

En slutsats var också att kvaliteten på de samhällsekonomiska analyserna successivt har blivit bättre, sedan Trafikverket övertog ansvaret från Sjöfartsverket. Riksrevisionen konstaterade dock att det bör finnas tydligare motiveringar till varför vissa projekt genomförs och andra inte. En annan brist är att investeringsprojekten ibland avgränsas alltför snävt. Alla nyttor i projektet räknas med, men inte alla de investeringskostnader som är nödvändiga för att nyttorna ska realiseras. De investeringskostnader som inte räknas in förs i stället till andra separata projekt. Därmed riskerar nyttor att räknas dubbelt, och projekten framstår då som mer samhällsekonomiskt lönsamma än vad de i realiteten är.

Granskningen visade också att medfinansiering kan inverka negativt på hur bedömningar av samhällsekonomisk lönsamhet beaktas inför investeringsbeslut om farleder. Det har funnits en slags outtalad princip om att farledsinvesteringar ska ha medfinansiering. Det har också funnits en outtalad princip om att staten ska finansiera säkerhet medan kommunerna ska finansiera kapacitetshöjningar. Denna princip borde enligt Riksrevisionen upphöra.

Efter granskningen

Granskningsrapporten synes ha lett till en viss påverkan på regeringens styrning av Trafikverket.

I skrivelsen 2016/17:164 till riksdagen delar regeringen Riksrevisionens syn att det bör finnas tydligare motiveringar till varför projekt genomförs eller inte. Enligt regeringens uppdrag till Trafikverket att ta fram förslag till nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet ska Trafikverket redovisa ytterligare namngivna objekt (det vill säga större investeringsprojekt) som övervägts för planförslaget men som ej ingår i förslaget, motsvarande en ökning av de ekonomiska medlen för namngivna objekt med 10 procent. I den senaste nationella transportplanen för 2018–2029, som beslutades av regeringen på förslag från Trafikverket, har också denna förändring genomförts.

Regeringen håller också med Riksrevisionen om att det finnas en risk i att nyttor dubbelräknas då flera investeringsprojekt ger samma eller motsvarande nyttor. Enligt regeringen ska det i normalfallet i beslutsunderlag för objekt inte förutsättas att andra icke beslutade åtgärder genomförs. Det är därför enligt regeringen viktigt att det framgår av de samhällsekonomiska beslutsunderlagen för investeringsobjekt om det förekommer risk för dubbelräkning av nyttor och om det finns några osäkerheter i beräkningarna av nyttor och kostnader. Enligt Trafikverket följs nu denna princip. Riksrevisionen har dock inte haft utrymme att inom ramen för denna uppföljning undersöka om så är fallet.

I den infrastrukturproposition, Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling (prop. 2016/17:21), som presenterades på senhösten 2016 framgick tydligt att det inte ska finnas något krav på medfinansiering av farledsinvesteringar. En av de rekommendationer som Riksrevisionen lämnade till regeringen ska därmed följas. I den senaste nationella transportplanen finns fyra projekt med som gäller investeringar i farleder. Samtliga dessa har medfinansiering, men alla fyra projekten har också pågått ett bra tag och fanns även med i den förra nationella transportplanen för 2014–2025. Det är därför för tidigt att uttala sig om huruvida det ännu skett en reell förändring till följd av Riksrevisionens rekommendation och regeringens styrning. Dock finns i den senaste transportplanen med en sjöfartsinvestering som tillhörde de 10 procenten som hamnade ”under strecket” och där medfinansiering inte har räknats in i kalkylerna. Möjligen är detta en indikation på att en förändring är på gång.

Uppdaterad: 25 februari 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?