Regeringens hantering av rekommendationer från EU, IMF och OECD (RiR 2017:22)

Riksrevisionen efterfrågar tydligare information till riksdagen om varför Sverige inte följer vissa ekonomiska rekommendationer som vi får av internationella granskande organisationer.

EU, Internationella valutafonden (IMF) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) analyserar regelbundet Sveriges och andra länders ekonomier. Som ett resultat av analysen får varje land ett antal rekommendationer. De är inte bindande, men betraktas som viktiga instrument för att skapa ansvarsfull ekonomisk politik och nå gemensamma mål.

Riksrevisionen har kartlagt alla rekommendationer om den ekonomiska politiken som Sverige har fått från EU, IMF och OECD under en femårsperiod och granskat regeringens rapportering om rekommendationerna till riksdagen.

De internationella organisationerna pekar på välkända risker för svensk ekonomi. Dit hör till exempel en stor finansiell sektor i förhållande till ekonomin som helhet, stigande bostadspriser och hushållens växande skulder. Granskningen visar att regeringen till stor del har följt rekommendationerna, men i flera fall inte har lämnat några skäl när den inte delar EU:s bedömning. Regeringen kan öka nyttan av den multilaterala övervakningen av svensk ekonomi genom att mer konsekvent motivera varför man inte håller med om vissa åtgärdsförslag och genom att även ge sin syn på rekommendationer från IMF och OECD avseende regeringens ansvarsområden.

Riksrevisionens granskning är en del av ett samarbete mellan sex europeiska revisionsmyndigheter. En slutsats var att nationella regeringar har hörsammat internationella rekommendationer i rimlig utsträckning, men att rutiner för offentliggörande och uppföljning kan förbättras.