Uppföljning

De internationella organisationerna har pekat på ett fåtal inbördes relaterade problem för svensk ekonomi under den undersökta femårsperioden, till exempel en stor och koncentrerad finansiell sektor, stigande bostadspriser och en hög skuldsättning hos hushållssektorn.

En slutsats i granskningen var att det går att öka nyttan av den multilaterala övervakningen av svensk ekonomi genom bättre rapportering till riksdagen. Regeringen rekommenderades att mer konsekvent motivera varför man inte håller med om vissa åtgärdsförslag från EU och att även ge sin syn på rekommendationer från IMF och OECD.

Granskningen var en del av ett samarbete mellan sex europeiska revisionsmyndigheter. En gemensam slutsats var att nationella regeringar har hörsammat internationella rekommendationer i rimlig utsträckning, men att rutiner för offentliggörande och uppföljning av rekommendationer kan förbättras.

Efter granskningen

I sin skrivelse med anledning av granskningsrapporten framförde regeringen att den inte avsåg att vidta några åtgärder med anledning av granskningsrapporten. Regeringen ansåg att informationen till riksdagen om hur regeringen ser på rekommendationerna redan är omfattande. När det gäller hanteringen av rekommendationer ansåg regeringen att frågan bör ses i ett större sammanhang. Förslag och rekommendationer från externa parter ingår enligt regeringen – liksom många andra överväganden – i den samlade bedömningen när regeringen formulerar sin politik. Denna bedömning redovisas årligen i budgetpropositionen.

Vid riksdagsbehandlingen av regeringens skrivelse ansåg finansutskottet liksom regeringen att det är bra och viktigt att olika utomstående parter analyserar Sveriges ekonomi för att identifiera risker och obalanser och för att lämna synpunkter på den ekonomiska politiken. Utskottet noterade att regeringen redogjorde för IMF:s bedömning av Sveriges ekonomi och hur regeringen ser på detta i skrivelsen 2017/18:52 Redovisningen av verksamheten i Internationella valutafonden 2016 och 2017. Regeringen uttalade där att den avser att i en skrivelse vartannat år redogöra för arbetet inom IMF (från och med 2018) och vartannat år redogöra för arbetet inom såväl IMF som andra internationella finansiella institutioner (från och med 2019).

När det gäller rekommendationerna som lämnas inom EU-samarbetet konstaterade utskottet att regeringen har utökat informationen i budgetpropositionen och kompletterat med utförligare motiveringar, vilket utskottet välkomnade. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.