Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Uppföljning

Riksrevisionen har granskat systemet med riktade statsbidrag till huvudmän inom skolväsendet. Enligt Riksrevisionen finns det vissa brister i detta system när det gäller huvudmännens organisatoriska förutsättningar, administrationen av bidragen och bidragens konstruktion och ekonomiska aspekter.

Riksrevisionen har också identifierat vissa brister i enskilda bidrag. Det förekommer bland annat att huvudmän gör sådana insatser som det finns statsbidrag för i stället för sådana som verksamheten behöver mest. En konsekvens av detta är enligt Riksrevisionen att de specifika lokala utvecklingsbehoven kan bli nedprioriterade, vilket kan inverka negativt på måluppfyllelsen. Riksrevisionen konstaterade också att det har uppstått en problematisk situation där många huvudmän anser sig vara beroende av statliga medel för att kunna fullgöra det uppdrag som de enligt skollagen har ett eget ansvar för. Sammantaget bedömde Riksrevisionen att systemet med riktade statsbidrag inte kan anses ändamålsenligt.

Riksrevisionen rekommenderade regeringen att överväga att ersätta det breda utbudet av riktade statsbidrag med en fördelning av medel som utgår från huvudmännens behov. Med ett sådant system skulle huvudmännen söka medel inom bidragsramen för lokalt utformade insatser, och varje ansökan skulle få en individuell bedömning.

Riksrevisionen rekommenderade också regeringen att säkerställa att ett nationellt analysstöd finns tillgängligt för huvudmännen.

Efter granskningen

I skrivelsen till riksdagen med anledning av granskningsrapporten anger regeringen att man inte delar Riksrevisionens övergripande bedömning att systemet inte är ändamålsenligt, men instämmer i att det finns brister i systemet och delar iakttagelsen att det även finns potentiella utvecklingsområden. Regeringen uppger vidare att man inte instämmer i Riksrevisionens rekommendation att de statliga medlen för skolutveckling ska fördelas i form av en bidragsram till varje huvudman i stället för genom olika statsbidrag. Enligt regeringen är syftet med riktade statsbidrag till skolväsendet att ge regeringen möjlighet att uppmärksamma särskilt viktiga insatsområden nationellt och att rikta medel dit det finns stora behov. På så vis stärker systemet med riktade statsbidrag regeringens möjligheter att bidra till att de nationella målen för utbildningspolitiken uppfylls.

Regeringen uppger därutöver att man inte heller instämmer i Riksrevisionens rekommendation att det ska finnas ett nationellt analysstöd tillgängligt för huvudmännen. Regeringen menar dock i likhet med Riksrevisionen att det är av central betydelse att huvudmännen bedriver ett aktivt systematiskt utvecklingsarbete och att vissa av dem kan behöva stöd i detta arbete. Regeringen har därför vidtagit åtgärder för att ge ett sådant stöd.

Regeringen uppger i skrivelsen att de har påbörjat en översyn av de riktade bidragen för att skapa ett mer ändamålsenligt stöd genom färre och bättre anpassade riktade bidrag, och uppger ett antal insatser i den riktningen. I och med sin skrivelse anser regeringen att rapporten är slutbehandlad.

Det finns fortfarande ett stort antal riktade statsbidrag till skolan, även om antalet sjunkit något. Under såväl 2018 som 2019 fanns drygt 70 olika statsbidragssatsningar.

Regeringen höll, som redovisats ovan, inte med om Riksrevisionens slutsatser och inte heller rekommendationerna. Vi kan dock se att de, i samband med utarbetandet av det stora riktade statsbidraget för en likvärdig skola, har tagit tillvara en del av såväl kunskapen som rekommendationerna som gavs i rapporten. Statsbidraget för en likvärdig skola fördelar under 2020 4,9 miljarder kronor. Bidraget är det största riktade statsbidraget till skolan.

Utbildningsutskottet betonade i sitt betänkande vikten av att systemet med de statliga riktade bidragen till skolan fungerar bra, och välkomnade de åtgärder som regeringen vidtagit och vidtar. Utskottet underströk behovet av regeringens översyn av systemet. Utskottet föreslog att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, och riksdagen gjorde så.

Uppdaterad: 14 april 2020

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?