Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Resultat

Grundkonstruktionen av bostadsbidraget, med preliminär bestämning av bidragsgrundande inkomst och sent liggande inkomstavstämning, är enligt Riksrevisionens bedömning huvudorsaken till att återkrav är så vanliga och ofta leder till skuldsättning och ekonomiska besvär för mottagarna. Även det faktum att inkomstgränserna för prövning av bostadsbidraget har varit oförändrade mellan 1997 och 2017 kan ha varit en bidragande orsak till att återkraven har ökat. Regelverkets konstruktion kan dock inte ensam förklara utvecklingen av återkraven.

Begränsad verkan av regeringens insatser

De insatser som regeringen vidtagit för att minska återkrav av bostadsbidrag har haft en begränsad verkan på återkravsutvecklingen. De har främst inneburit en viss administrativ lättnad för Försäkringskassan eftersom det var framför allt tilläggsbetalningar som minskade i antal.

Bidragsmottagaren har ett stort eget ansvar för att meddela inkomständringar. För mottagaren kan det dock vara oklart hur långt det egna ansvaret sträcker sig. Enligt Riksrevisionens bedömning kan det till exempel vara lätt att förbise att inkomständringar ska anmälas till Försäkringskassan även när bidrag inte längre betalas ut under ett kalenderår.

Löpande kontroll av inkomster under utbetalningstiden för att minska behovet av efterjusteringar av bidraget ansågs inte nödvändig när reglerna för inkomstavstämning infördes. Det motiverads främst med de krav på resursinsatser till de dåvarande försäkringskassorna det skulle innebära.

Så länge ändring av reglerna och riktade resurser för löpande kontroll inte har aktualiserats av regeringen har de insatser som hittills vidtagits för att minska återkrav av bostadsbidrag inte haft särskilt stor verkan på återkravsproblematiken. Försäkringskassan har genom åren lämnat flera förslag om mindre ändringar i regelverket för att minska behovet av återkrav av bostadsbidrag, men förslagen har i begränsad utsträckning lett till åtgärder från regeringen.

Ekonomiskt utsatta drabbas hårdast av återkrav

Riksrevisionens analys visar att antalet återkrav har ökat och att en allt större andel av bostadsbidragstagarna får återkrav. De som i störst utsträckning drabbas av återkrav tillhör de som har lägst ekonomisk standard. För dessa uppgår återkravsbeloppen till en betydande del av den disponibla inkomsten.

I de fall återkrav inte betalas i tid leder de till att hushåll får en kvarvarande skuld. En femtedel av återkraven förblir obetalda efter påminnelsen och dessa hushåll betraktas då som skuldsatta. Det är vanligare att hushåll med sämre ekonomi och högre återkravsbelopp blir skuldsatta av sitt återkrav. Det är också vanligare att de som får skulder av återkrav hade en högre grad av blandinkomster som exempelvis förvärvsinkomst i kombination med sjukpenning. Dessa drag utmärker också de hushåll som får upprepade skulder av återkrav, jämfört med de som inte har haft skulder av återkrav tidigare år.

Drygt en fjärdedel av de hushåll som fick återkrav av bostadsbidrag 2013–2017 har haft ett återkrav av bostadsbidrag även tidigare år. Resultaten pekar vidare mot att det finns ett starkt samband mellan att få skuld av ett återkrav och att ha haft skuld av återkrav tidigare år. Denna typ av inlåsning är enligt Riksrevisionens bedömning särskilt allvarlig, eftersom bostadsbidragstagarna i högre grad är ekonomiskt utsatta än övriga befolkningen. Vidare tyder vår analys på att återkraven endast i begränsad omfattning avskräcker personer som kan vara berättigade till bostadsbidrag att söka det igen.

Med utgångspunkt i dessa iakttagelser anser Riksrevisionen att de insatser som regeringen och Försäkringskassan vidtagit för att utforma ett effektivt system för rapportering av inkomständringar inte varit tillräckliga och att utvecklingen av återkrav riskerar att motverka bostadsbidragets familjepolitiska syfte.

Nödvändig översyn

Regeringen har senast i budgetpropositionen för 2018 aviserat att en bred översyn ska göras av reglerna för bostadsbidrag. I det sammanhanget bör det förslag Försäkringskassan lämnade i början av 2018 till regeringen om ändring av reglerna för bostadsbidrag utgöra en viktig utgångspunkt.

Att Försäkringskassans förslag är inriktat på återkrav och skuldsättning är förståeligt, men enligt Riksrevisionens bedömning bör behovet av regeländringar ha en bredare utgångspunkt eftersom det är drygt 20 år sedan de nuvarande reglerna beslutades. Riksrevisionen har i en tidigare granskning uppmärksammat problem med bostadsbidragets nuvarande konstruktion ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspektiv, och även dessa problem motiverar en översyn av regelverket. Riksrevisionen vill särskilt uppmärksamma vikten av att reformarbetet präglas av konsekvensanalyser med fokus på hur regelförändringar kan slå mot olika hushållstyper i termer av fördelnings- och familjepolitisk träffsäkerhet.

Problemen kvar några år till

Enligt Försäkringskassan kommer regelförändringar kunna implementeras tidigast 2020, och nuvarande bestämmelser kommer att gälla tills dess. Den nuvarande återkravsproblematiken kommer därmed att bestå till och med den inkomstavstämning som genomförs 2022. Behovet att intensifiera arbetet med att minska risken för återkraven inom ramen för det nuvarande regelverket kvarstår därför under de närmaste fyra åren. Riksrevisionen vill även påpeka vikten av att man fortsätter att följa upp och utvärdera återkravsutvecklingen, även vid förändrat regelverk.

Uppdaterad: 01 mars 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?