Oklara effekter av investeringsstödet till byggande av särskilt boende för äldre (RiR 2018:24)

Det stöd som givits för att bygga särskilda boenden för äldre har inte varit ändamålsenligt utformat. Problemet har sedan förts vidare till ett nytt stöd som betalas ut sedan 2016, visar Riksrevisionens granskning. Det nya stödet har ingen bortre tidsgräns.

Riksrevisionen har granskat det investeringsstöd som fanns mellan 2007–2014 för byggande av särskilt boende för äldre. Sedan 2016 finns ett nytt, snarlikt utformat, stöd. Riksrevisionen har undersökt om stödet var ändamålsenligt utformat, så att det stimulerade byggande av särskilt boende och ledde till att fler platser skapades.

Slutsatsen är att stödet till övervägande del inte var ändamålsenligt utformat. Det är oklart hur stor nettotillgången på platser i särskilt boende varit eftersom ingen vet hur många platser som avvecklats. Ingenting pekar på att det är investeringskostnaderna som hållit tillbaka byggandet av särskilt boende.

Stödet infördes av två huvudsakliga skäl: att många platser hade försvunnit efter ädelreformen och att antalet ej verkställda beslut hade ökat. Vid införandet av stödet var det dock få kommuner som rapporterade brist på platser. Det var dessutom oklart om problem med ej verkställda beslut hängde samman med brist på platser i särskilt boende eller med den stora avvecklingen av platser.

Regeringen har vid flera tillfällen försökt lösa bostadsproblem med investeringsstöd. Uppföljningar och utvärderingar har inte kunnat påvisa några klara effekter. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att överväga att låta det nya investeringsstödet bli ett mer generellt bidrag, fördelat utifrån antal äldre i kommunerna, samt att följa utvecklingen av särskilt boende och skapa en samsyn av läget med kommunerna.