Uppföljning

I sin skrivelse med anledning av granskningsrapporten instämde regeringen i den övergripande bedömningen att myndigheters arbete med att genomföra val i huvudsak är ändamålsenligt utformat. Regeringen delade också Riksrevisionens bedömning att det fanns utrymme för förbättringar i arbetet. Regeringen instämde dock inte i att det fanns skäl att göra en bred översyn av valsedelsystemet för att bedöma hur ett alternativt valsedelsystem skulle kunna utformas i framtiden. Regeringen menade att det svenska valsystemet bygger på långvariga traditioner, och är ett system som väljarna och de politiska partierna känner till, vilket är viktigt att värna. Regeringen var därför inte beredd att ta initiativ till en betydande förändring av systemet. Däremot menade regeringen att det fanns anledning att utreda behovet av mindre förändringar inom ramen för det nuvarande systemet, i syfte att säkerställa bättre villkor för att effektivt kunna motverka risken för manipulationer i val.

Regeringen instämde i Riksrevisionens övergripande bedömning att de preliminära valresultaten var rimligt träffsäkra i förhållande till det slutliga valresultatet. Vidare delade regeringen Riksrevisionens bedömning att en ökning av andelen förtidsröster som behöver hanteras i vallokalerna skulle innebära ett ökat tryck på röstmottagarna i valdistrikten, vilket redan är stort till följd av nyligen genomförda reformer.

Regeringen meddelade att den hade beslutat att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att göra en översyn av och överväga förändringar i delar av valsystemet. Regeringen ansåg därmed att granskningsrapporten var slutbehandlad.

Konstitutionsutskottet konstaterade att regeringen hade tillsatt en kommitté och föreslog att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarna. Riksdagen biföll utskottets förslag.

I december 2021 publicerades slutbetänkandet av den så kallade valutredningen. Utredningen föreslog bland annat att Valmyndigheten skulle få ett övergripande och sammanhållande ansvar för säkerhetsfrågorna. De övriga förslagen handlade om en rutin för samordning och rapportering av incidenter i samband med val, överklaganden, valobservatörers status, väljargrupper med svårigheter att utnyttja sin rösträtt, väljare med synnedsättning, utlandssvenskar, digitala röstkort, val vid allvarliga fredstida kriser samt rekrytering och utbildning av röstmottagare. Utredningen förordade att förslagen skulle kunna tillämpas vid valet till Europaparlamentet 2024.