Resultat

Automatiserade beslut är vanliga och har funnits sedan 1970-talet

Granskningen visar att automatiserade beslut är vanliga i statsförvaltningen och har funnits sedan 1970-talet. De 13 myndigheter som svarade på Riksrevisionens enkät fattade tillsammans 148 miljoner beslut gentemot privatpersoner och företag under 2019. Av dessa ingick 137 miljoner i automatiserade beslutsprocesser, varav 121 miljoner beslut fattades helt automatiserat. De 13 myndigheterna har automatiserat beslutsfattande i 112 beslutsprocesser. Även om besluten oftast är automatiserade, så fattas inga beslut med hjälp av så kallad artificiell intelligens (AI). De myndigheter som Riksrevisionen har granskat – Försäkringskassan, Skatteverket och Transportstyrelsen – stod för 80 procent av myndigheternas automatiserade beslut, i sammanlagt 46 beslutsprocesser.

Automatisering leder till snabbare och billigare beslut, men dokumentationen av utvecklingen har brister

Automatiseringen av beslutsfattande har lett till ökad effektivitet genom att privatpersoner får beslut snabbare utan att förvaltningskostnaderna har ökat. Förvaltningskostnaderna för föräldrapenning, inkomstbeskattning av privatpersoner och körkortstillstånd har till och med minskat. Det är dock bara för föräldrapenningen det går att fastställa att kostnadsminskningen beror på automatiseringen.

Vidare framgår det i granskningen av föräldrapenning, inkomstbeskattning och körkortstillstånd att Försäkringskassan, Skatteverket och Transportstyrelsen inte alltid har följt upp om automatiseringen fått önskade effekter på verksamheten och ekonomin, samt att dokumentationen av den uppföljning som gjorts har brister.

Bristande kontroll och uppföljning i de automatiserade beslutsprocesserna

Försäkringskassan, Skatteverket och Transportstyrelsen arbetar systematiskt med att säkerställa att IT-systemen i de automatiserade beslutsprocesserna fungerar korrekt. För att säkerställa korrekt information i ärendena har myndigheterna programmerade kontroller i e-tjänsterna, automatiska kontroller i IT-systemen och kontroller som utförs av handläggare.

Däremot brister myndigheterna i arbetet med manuell kontroll av ärenden som har hög risk för fusk och fel, samt att de helt automatiserade besluten följs upp i begränsad omfattning. Till följd av den bristande kontrollen och uppföljningen har myndigheterna inte tillräckligt goda förutsättningar att upptäcka och åtgärda felaktiga beslut.

Automatiserade beslut har förbättrat grundläggande rättssäkerhetsaspekter, men ytterligare arbete krävs

Automatiserat beslutsfattande har till viss del förbättrat grundläggande rättssäkerhetsaspekter. Till exempel går alla ärenden igenom samma automatiska kontroller och hanteras manuellt utifrån samma urvalsgrunder. Därigenom har också den manuella hanteringen blivit mer enhetlig, vilket bidrar till en ökad likabehandling.

Det finns dock vissa rättssäkerhetsaspekter som inte är fullt ut omhändertagna på de tre myndigheterna. Det handlar om att det i vissa fall saknas tydlig och läsbar dokumentation av automatiserade beslut och att lika fall inte alltid hanteras på lika sätt i det manuella kontrollarbetet. Myndigheterna har även identifierat att kompetens för att kunna översätta lagstiftning till programkod är en kritisk faktor för att kunna säkerställa korrekta och rättssäkra automatiserade beslut.

Åtgärder bör vidtas för att fler myndigheter ska införa en effektiv, rättssäker och korrekt automatisering av beslutsfattande

Sammantaget visar granskningen att det finns behov av att ta fram kunskapsunderlag och stöd till myndigheter för att statsförvaltningens automatiserade beslutsfattande ska få bättre förutsättningar för att vara effektivt, rättssäkert och korrekt.