Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Resultat

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen inte har gjort tillräckligt för att säkerställa att köparnas intressen tillvaratas vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Granskningen visar att skyddet för köpare av nyproducerade bostadsrätter har grundläggande brister jämfört med skyddet på andra konsumentmarknader. Köparen får dessutom inte tillräcklig information om risker och inte heller det konsumentskydd som till exempel konsumentinriktad tillsyn ger på andra marknader.

Köpare av nyproduktion saknar ett ändamålsenligt skydd

Enligt Riksrevisionen är köparens ställning på detta område särskilt svag då byggstyrelsen, som bostadsutvecklaren tillsätter, ger bostadsutvecklaren ett stort inflytande till nackdel för köparen.

Grunden till köparens svaga ställning är att avtalsmotparten är bostadsrättsföreningen, och inte näringsidkaren, det vill säga den bostadsutvecklare som driver byggprojektet. Därmed gäller bostadsrättslagstiftningens princip att den enskilde medlemmens intresse måste vägas av mot föreningens intresse (det vill säga samtliga medlemmar). Detta är en välmotiverad princip när bostadsrättsföreningen består av boende medlemmar och drivs av en medlemsstyrelse. Riksrevisionen menar dock att den principen inte fungerar tillfredsställande när en byggmästarbildad bostadsrättsförening säljer nyproducerade bostadsrätter. Byggstyrelsen kan i praktiken agera utifrån bostadsutvecklarens intressen snarare än föreningens. Köparen kan heller inte kräva det som normalt gäller i en konsumentrelation.

Principen om föreningsintresset innebär även att byggstyrelsen har rätt att fatta beslut om ändringar av bostadens utformning och av bostadsrättsföreningens ekonomi. Köparna, som är de framtida medlemmarna, har inga möjligheter att påverka besluten och har begränsade möjligheter att kräva rättelse. Om köparen vill driva en rättslig process för hävning av förhandsavtalet kan det innebära höga rättegångskostnader för köparen om denne förlorar. Därutöver har köparen varken inflytande eller insyn i det entreprenadavtal som tecknas mellan byggstyrelsen och byggbolaget för uppförandet av huset. Det innebär att köparna först i efterhand kan veta vad föreningen faktiskt har beställt av byggbolaget. När medlemmarna ska ta över styrelsearbetet är det inte heller säkert att exempelvis ritningar och avtal med byggbolaget finns dokumenterade.

Riksrevisionen bedömer vidare att föreningsbildningsprocessens komplexitet förstärker köparens kunskapsunderläge. Så väl för köparen som för en del mäklare är det till exempel svårt att förstå vad förhandsavtalen och upplåtelseavtalen innebär. Det är vidare byggstyrelsen som anlitar mäklare, intygsgivare och besiktningsmän som har olika informations- och kontrolluppdrag under byggprocessen, vilket ytterligare förstärker byggstyrelsens ställning i förhållande till köparen.

Under processen tar köparen privatekonomiska risker som inte omfattas av ett skydd som motsvarar det som finns mot liknande risker, på exempelvis de finansiella marknaderna. Köpare som tecknar ett förhandsavtal bär en stor privatekonomisk risk vid prisnedgångar på bostadsmarknaden som i värsta fall kan resultera i personlig konkurs. Eftersom kreditavtalet normalt tecknas långt efter förhandsavtalet säkras inte den 15 procentiga kontantinsats som gör att köpare på den vanliga bostadsmarknaden har en marginal för att klara en prisnedgång. Det saknas också en gemensam syn på vad som utgör en hållbar föreningsekonomi. Det möjliggör ett utrymme för variation och Riksrevisionen har i en genomgång av ett stort antal ekonomiska planer sett kraftigt varierande ekonomiska förutsättningar. Vissa köpare löper därför högre risk att råka ut för stora avgiftshöjningar som kan minska värdet på köparens bostadsrätt betydligt.

Det saknas tydlig information om risker

Riksrevisionens slutsats är att köparna inte får tillräcklig och anpassad information om väsentliga risker och andra förutsättningar inför sina köp. I bostadsrättslagstiftningen finns inga informationskrav. Riksrevisionens genomgång av säljmaterial inför köp visar att det är inriktat på livsstil och sällan ger information om risker förknippade med förhandsavtalet eller föreningens ekonomi.

Riksrevisionen bedömer samtidigt att informationsåtgärder inte kan lösa de grundläggande brister i konsumentskyddet som beror på lagstiftningen.

Regeringen har inte gjort tillräckligt för att förbättra konsumentskyddet

Riksrevisionens slutsats är att regeringen inte har gjort ändamålsenliga insatser för att tillvarata köparnas intressen vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Frågan om konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden har utretts 2015–2017 på regeringens initiativ. Utredningen har inte föranlett regeringen att lämna några förslag till riksdagen.

Uppdaterad: 20 februari 2020

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?