Resultat

Öppna jämförelser ska användas av kommunerna till uppföljning, jämförelser och utveckling av socialtjänsten och bör svara mot deras behov. De ska samtidigt vara ett medel för statens styrning med kunskap och användas för nationell uppföljning och styrning. Granskningen visar att öppna jämförelser fyller ett behov för såväl kommunerna som staten. Eftersom det finns få alternativ till de årliga nationella mätningar som öppna jämförelser utgör bedömer vi att de bör finnas kvar, men dess bidrag till kvalitetsutveckling kan bli större.

För en enskild kommun är nyttan av öppna jämförelser begränsad i förhållande till antalet indikatorer som används, och den tid som läggs på inrapportering av resultat. Kommunerna uppfattar vad staten anser är viktigt för högre kvalitet i socialtjänsten och jämför sig med andra kommuner. Men våra analyser visar att kommunerna inte tydligt förbättrar sina resultat i öppna jämförelser över tid eller i förhållande till jämförbara kommuner. Det visar att statens kunskapsstyrning och kommunjämförelserna inte har så stort genomslag. Öppna jämförelser har även minskat i betydelse för kommunerna, och de används i begränsad omfattning för statlig uppföljning och styrning.

Brist på individbaserad statistik och evidensbaserade metoder begränsar Socialstyrelsens möjligheter att utveckla indikatorer, försvårar kontroll av datakvaliteten och gör datainsamlingen tidskrävande för kommunerna. Socialstyrelsen hade dock kunnat göra mer och det finns en potential till förbättring. För att öppna jämförelser ska bli ett mer ändamålsenligt medel för kvalitetsutveckling bör Socialstyrelsen kritiskt se över indikatorerna i öppna jämförelser och endast behålla de indikatorer som är till tydlig nytta för kvalitetsutveckling. Socialstyrelsen bör:

• undersöka vilka indikatorer som inte används av och inte är till nytta för kommunerna
• undersöka om och hur de indikatorer som används av kommunerna bidrar till kvalitetsutveckling
• undersöka vilka indikatorer som inte används eller uppfylls idag men som kan vara till nytta om de förstås bättre av kommunerna, genom att tydliggöra kopplingen till statens kunskapsstyrning
  
• ta bort de indikatorer som varken är till nytta för kommunerna, den statliga kunskapsstyrningen eller statlig uppföljning.
  

Socialstyrelsen har redan påbörjat ett sådant arbete. Kommunerna behöver involveras i det arbetet, och resultatet bör användas för att ge ett mer precist stöd till kommunerna att använda öppna jämförelser för kvalitetsutveckling.

Socialstyrelsen har begränsade rättsliga möjligheter att hämta in och hantera individbaserad statistik från kommunerna. Det påverkar möjligheterna till utveckling av öppna jämförelser och uppföljningen av socialtjänsten i stort negativt. Regeringen bör därför ta initiativ till de lagändringar som krävs för att utöka Socialstyrelsens statistikmandat. Det skulle på sikt troligtvis även underlätta datainsamlingen från kommunerna.

Regeringen bör också vidta åtgärder för att samordna de olika nationella sammanställningar av indikatorer inom socialtjänstområdet som växt fram parallellt med öppna jämförelser. Det skulle minska risken för att det finns olika indikatorsammanställningar med ungefär samma innehåll och därmed brister. Det skulle även göra att kommunerna inte behöver rapportera in liknande information till flera olika undersökningar.