Resultat

Liten skillnad i antalet nyligen anlända elever inför proven 2018 jämfört med 2015

Skolverket har förklarat den stora ökningen av andelen exkluderade elever med de stora flyktingströmmar som kom runt 2015. De flesta elever som kom till Sverige i samband med flyktingkrisen hade dock varit för länge i svensk skola vid tidpunkten för Pisa-undersökningen 2018 för att kunna exkluderas enligt OECD:s kriterier. Riksrevisionens beräkningar visar att andelen elever som kan exkluderas enligt kriterierna för bristande språkkunskap bara har ökat med ungefär en halv procentenhet för Pisa-undersökningen 2018 jämfört med undersökningen 2015.

Uppskattade informationsmöten men otillräcklig uppföljning

Skolsamordnarna har uppskattat de informationsmöten som Skolverket anordnat men har uppfattat informationen om exkluderingar på olika sätt. Skolverket har inte säkerställt att informationen uppfattats och tolkats i enlighet med regelverket och inte heller följt upp om den tillämpats korrekt. Det har medfört att skolorna har exkluderat elever på olika premisser.

Uppföljningen av exkluderingar har försvårats efter att Skolverkets jurister gjorde en ny tolkning av personuppgiftslagen år 2016. Den nya tolkningen medförde att exkluderingar för funktionsnedsättningar och språkbegränsningar numera samredovisas. Skolverket har inte lyft frågan till regeringen för att eventuellt åstadkomma en författningsändring, och därmed en mer användbar redovisning av exkluderingarna.

Misstankar om felaktiga exkluderingar har inte utretts ordentligt

Trots att misstankar om att för många elever exkluderats har lyfts från många håll har varken regeringen eller Skolverket gjort några övertygande ansträngningar för att utreda frågan.

OECD gavs visserligen ett uppdrag att granska den svenska Pisa-statistiken en gång till men kan inte anses ha gjort en oberoende och trovärdig granskning. OECD:s slutsatser baseras på felaktiga antaganden om hur svensk skola fungerar. Samtidigt har Regeringskansliet i interna promemorior fört fram att exkluderingstalen inte kan förklaras på det sätt Skolverket och OECD gjort. Trots detta har regeringen fortsatt att hänvisa till Skolverkets och OECD:s uppgifter om att allt gått rätt till.

Riksrevisionens bedömer att regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som uppstått i samband med Pisa-undersökningen 2018. Det beror inte nödvändigtvis på att regler eller processer är felaktigt utformade. Regeringen har dock inte fullföljt sitt ansvar att se till att underlydande myndigheter bedriver sin verksamhet enligt de krav som grundlagen ställer.