Statens suicidpreventiva arbete – samverkan med verkan? (RiR 2021:26)

Varje år begår mer än tusen personer självmord i Sverige. Riksrevisionens granskning visar att ansvariga statliga myndigheter behöver utveckla det suicidpreventiva arbetet på flera olika områden. Dessutom behöver ytterligare myndigheter involveras.

Varje år tar cirka 1 500 personer i Sverige sitt liv, vilket motsvarar 19 personer per 100 000 invånare 15 år och äldre. Självmordstalet har minskat marginellt sedan 2000-talet men har ökat bland unga personer. Riksdagen fattade 2008 beslut om en vision för suicidprevention och ett nationellt handlingsprogram. Men först 2020 tog regeringen flera initiativ för att stärka det preventiva arbetet. Riksrevisionens samlade bedömning är att statens arbete med suicidprevention inte varit tillräckligt effektivt.

Regeringens styrning och myndigheters nationella kunskapsstöd, stöd för implementering av kunskap och nationell uppföljning kan utvecklas. Folkhälsomyndigheten har bidragit till att uppmärksamma vikten av suicidpreventivt arbete. Men samtidigt bedrivs arbetet i olika omfattning på regional och lokal nivå och är minst utvecklat i kommunerna. Myndigheter och civilsamhälle har olika utgångspunkter när de arbetar med suicidprevention. Lagstiftningen ser olika ut, uppdragen varierar men också synen på suicid påverkar det preventiva arbetet. Detta ställer krav på regeringens förmåga att styra området.

En ny nationell strategi ska utvecklas och fler myndigheter behöver på olika sätt vara delaktiga i detta arbete. De nationella kunskapsstöden behöver förbättras för att kunna användas på ett bättre sätt av berörda verksamheter. Den nationella uppföljningen behöver stärkas för att bidra till ett ökat lärande när det gäller att ta fram kunskap för att förebygga självmord.