Allmänna arvsfonden

Bakgrund

Allmänna arvsfonden bildades 1928 i samband med att riksdagen beslutade att avskaffa arvsrätten för kusiner. Arv från personer utan släktarvingar eller giltigt testamente skulle inte längre tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

Ideella organisationer som driver verksamhet för barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och personer som fyllt 65 år, kan få stöd ur fonden. Pengar från Arvsfonden får inte gå till organisationernas ordinarie verksamhet utan ska gå till avgränsade projekt som utvecklar ny verksamhet eller verksamhet för nya målgrupper.

I slutet av 2021 uppgick marknadsvärdet av Allmänna arvsfondens nettokapital till cirka 13 miljarder kronor. Samma år delade fonden ut över 800 miljoner kronor i projektstöd och över 200 miljoner kronor i lokalstöd. Exempel på verksamheter som börjat som arvsfondsprojekt är Bris, Friends och Glada Hudik-teatern.

Två myndigheter ansvarar för Arvsfondens bidragsgivning. Kammarkollegiet sköter bland annat ansökningsprocessen och förbereder beslutsunderlag. Arvsfondsdelegationen – vars ledamöter utses av regeringen – beslutar om fördelningen av bidrag.

Fondens intäkter växer sedan många år fortare än projektbidrag fördelas ut. Det innebär att konkurrensen om fondens pengar är låg och att det finns en risk för att kvaliteten i beviljade projekt minskar.

Det har under åren förts fram uppgifter om missbruk och svag kontroll av Allmänna arvsfondens bidragsgivning. Till exempel har SVT uppmärksammat att pengar från fonden gått till projekt som motverkar integration och jämställdhet.

Syfte

Granskningen ska svara på om de pengar som Allmänna arvsfonden förfogar över fördelas på ett effektivt och förtroendeingivande sätt i enlighet med de mål som finns. Granskningen kommer bland annat att fokusera på Kammarkollegiets kontroll av mottagarorganisationerna och de pengar som betalats ut. Granskningen omfattar inte Arvsfondens intäkter eller dess kapitalförvaltning.