Bakgrund och motiv
Med ett långtgående kommunalt självstyre som i Sverige behöver staten och kommunerna ha en god relation. Ett viktigt statligt styrmedel för att upprätthålla denna relation är ekonomiska regleringar, till exempel den kommunala finansieringsprincipen. Intentionen med dessa regleringar är bland annat att tydliggöra gränsen mellan det statliga och kommunala ansvaret, och att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunerna.
Den kommunala finansieringsprincipen har tillämpats sedan 1993 och innebär att staten inte ska ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att ge dem adekvat finansiering. Det vill säga, statligt beslutade reformer ska varken vara under- eller överfinansierade. Principen tillämpas genom att den beräknade kostnaden eller besparingen för kommunerna respektive landstingen för en reform fördelas utifrån befolkningsstorlek.
Finansdepartementet har huvudansvaret för finansieringsprincipens tillämpning, medan fackdepartementen ansvarar för att ta fram beslutsunderlag och för överläggningar med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I genomsnitt regleras ca fyra nya reformer per år, och eftersom regleringen av varje enskild reform kvarstår över tid rör det sig sammantaget om betydande belopp. Principen är därför grundläggande för att statligt beslutade reformer ska kunna genomföras i kommunerna utan att rubba det ekonomiska förhållandet mellan staten och kommunerna. Därtill är det viktigt för legitimiteten för statliga reformer att principen följs och att reformernas beslutsunderlag inte är bristfälligt.
Dela i sociala medier och via e-post
Kontakta oss
Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).