Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Resultat

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens försäljningar av aktierna i Nordea i flera avseenden planerades och genomfördes affärsmässigt. Försäljningarna planerades och genomfördes inom utsatt tid och med hänsyn till rådande marknadsmiljö. Vissa kritiska rutiner förbättrades successivt mellan de tre försäljningstillfällena. Bland annat har Regeringskansliet utvecklat och tillämpat en strategi för marknadskommunikation och för hur risker för informationsläckage ska förebyggas. Riksrevisionen har även tagit del av underlag från försäljningen av SAS-aktier 2016. Underlaget visar att ytterligare utveckling av Regeringskansliets försäljningsarbete har skett efter den granskade perioden.

Granskningen visar också på brister i vissa delar av Regeringskansliets försäljningsarbete och regeringens rapportering till riksdagen. En sammanfattning av dessa iakttagelser följer nedan.

Inget kontinuerligt stöd från oberoende rådgivare

Stora aktieförsäljningar är en ovanlig uppgift för staten. Därför saknas kontinuerligt prövade rutiner i Regeringskansliet för att hantera det stora antal handlingsalternativ och beslutssituationer som en säljare av ett omfattande aktieinnehav ställs inför. Likväl behöver staten som säljare ha god förmåga att förhålla sig aktivt till rådgivare, transaktionsbanker och marknad för att kunna fatta välgrundade beslut och uppfylla riksdagens krav på affärsmässighet. Riksrevisionen konstaterar att Regeringskansliet inte anlitade oberoende finansiella rådgivare i försäljningsarbetet, utöver vissa kontakter med anlitad akademisk expertis i den första transaktionen. De finansiella huvudrådgivare som anlitades fick i en separat upphandling rollen som transaktionsbank i respektive försäljning och kan därför ha haft intressen i affären som inte överensstämmer med statens mål med försäljningarna.

Inget dokumenterat ställningstagande om Nordeas värde utifrån sakförhållanden i bolaget

Ett affärsmässigt försäljningsarbete bör innefatta att säljaren innan försäljningen inleds tar ställning till om aktiekursen speglar bolagets värde utifrån en egen bedömning om bolagsspecifika sakförhållanden. Trots att Nordeaaktien är väl genomlyst kan Riksrevisionen konstatera att marknadens värderingar, bedömningar och köp- och säljrekommendationer varierade väsentligt inför genomförandet av de respektive försäljningarna. Regeringskansliet har i försäljningsarbetet inte dokumenterat sina bedömningar om värdet på Nordeainnehavet utifrån bolagsspecifika sakförhållanden. Det finns heller ingen dokumentation av eventuella jämförelser med marknadsanalytikernas bedömningar.

Otydliga skäl för vald försäljningsmetod

Det finns många etablerade metoder för att sälja en stor aktiepost. Flera metoder kan kombineras och utföras på olika sätt. Försäljningsmetoderna har olika för- och nackdelar och ställer olika krav på säljare och utförare. Inför regeringens beslut om valet av försäljningsmetod identifierades ett antal styrande kriterier. Regeringskansliet jämförde metoder med stöd av den finansiella rådgivare som anlitades. En akademisk underlagsrapport som beskriver och jämför försäljningsmetoder beställdes också.

Den försäljningsmetod som regeringen beslutade om kallas accelererat orderboksförfarande. Riksrevisionen konstaterar att Regeringskansliets dokumentation är otydlig om varför denna metod förordades utifrån valda kriterier och annat underlag. Det är också oklart vilka av de styrande kriterierna som regeringen ansett viktigast vid beslut om försäljningsmetod. Den akademiska underlagsrapporten levererades efter att den första delförsäljningen hade genomförts, då väsentliga beslut för avvecklingen som helhet redan hade fattats. Sammantaget anser Riksrevisionen att skälen för regeringens beslut att använda den valda metoden är otydliga och att underlagsrapporterna inte har utnyttjats fullt ut.

Ingen målbild för rabattens storlek

Vid stora aktieförsäljningar måste säljaren oftast erbjuda rabatt, dvs. ett lägre pris per aktie än aktuell börskurs, för att efterfrågan på aktierna ska vara tillräcklig. I underlagsmaterialet från rådgivaren fanns bland annat utförliga uppgifter om uppnådd rabatt vid liknande tidigare försäljningar. Trots det rika datamaterialet och underlag om vilka faktorer som påverkar rabattens storlek, fanns det i försäljningsarbetet inte en etablerad målbild för rabattens storlek och genomförandet av försäljningarna har bara delvis anpassats efter målet att uppnå låg rabatt.

Brister i dokumentation och rapportering till riksdagen

Regeringen har inte följt upp eller utvärderat vare sig enskilda försäljningar eller avyttringen av Nordeaaktierna som helhet. En konsekvens av detta är att erfarenheter och kunskap från försäljningsarbetet är svårare att tillvarata inför eventuella framtida försäljningar av statligt ägda bolag. Regeringskansliets dokumentation av försäljningsarbetet är sparsam. Det är i allmänhet svårt att följa beslut och överväganden som gjorts under arbetets gång. Dokumentationen från försäljningarna innehåller få ställningstaganden från Regeringskansliet. Rabatten redovisas inte av regeringen i de av riksdagen utpekade rapporteringstillfällena, trots att det är den största kostnaden med försäljningarna och viktigaste resultatindikatorn.

Uppdaterad: 15 november 2018

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?