Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Resultat

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringens utformning av landsbygds­programmet har bidragit till en programstruktur som försvårar möjligheten att nå programmets mål. Det regelverk från EU som styr utformningen är omfattande och detaljerat. Givet det nationella handlingsutrymme som EU:s regelverk ändå medger, valde regeringen att låta ett stort antal åtgärder ingå i programstrukturen. Detta har försvårat genomförandet och lett till ökade administrativa kostnader och försenade utbetalningar av stöd.

Har regeringens val av åtgärder och fördelning av medel gett förutsättningar för att nå programmets mål på ett effektivt sätt?

Det finns flera faktorer som försvårar möjligheterna att nå målen i landsbygdsprogrammet och i förlängningen uppnå de tänkta effekterna. Målstrukturen på EU-nivå innebär att landsbygdsprogrammet förväntas bidra till mål på flera olika nivåer. Dessutom är EU:s regelverk omfattande, detaljerat och svårt att tillämpa. Även den svenska regeringens beslut om ett brett program med ett stort antal åtgärder bidrar till programstrukturens komplexitet. Enligt Riksrevisionen försämrar dessa faktorer förutsättningarna att nå programmets mål på ett effektivt sätt. Riksrevisionen konstaterar även att regeringen inför den här programperioden inte utgick från något strategiskt underlag när programmet utformades.

Stort antal åtgärder försvårar måluppfyllelsen och möjligheten att nå effekter

Enligt Riksrevisionen är det svårt att bedöma vilka mål de olika åtgärderna i det svenska landsbygdsprogrammet ska bidra till och vilka resultat som borde uppnås. EU:s regelverk tillåter ett visst nationellt handlingsutrymme att välja vilka och hur många åtgärder som ska ingå i de nationella programmen. Den svenska regeringen hade alltså möjlighet att utforma ett mer riktat program med färre åtgärder, men valde istället att låta ett stort antal åtgärder och ett antal nationella satsningar ingå. Det svenska landsbygdsprogrammet förväntas därmed bidra både till mål på EU-nivån och till nationella mål.

Riksrevisionen bedömer att landsbygdsprogrammet med många åtgärder, små budgetar och begränsad flexibilitet kan försvåra måluppfyllelse och möjligheterna att nå effekter. Åtgärderna i programmet är uppdelade i ett 90-tal olika insatsområden varav de flesta tilldelas en budget. När budgeten fördelas blir summan per insatsområde liten, i vissa fall så liten som knappt fyra miljoner för hela den sjuåriga programperioden. Uppsplittringen i många små budgetar, som enligt EU:s regelverk heller inte får flyttas mellan insatsområden utan formell programändring, medför att insatserna riskerar att få begränsade effekter för landsbygdsutvecklingen. Dessutom kan det medföra att medlen inte kan utnyttjas till fullo och att önskade effekter därmed uteblir.

Programstrukturen medför administrativt merarbete och ökade kostnader

Riksrevisionens bedömning är att programstrukturen gör administrationen av landsbygdsprogrammet betungande, med ökade administrativa kostnader som följd. Det administrativa merarbetet riskerar även att fokus flyttas från programmets måluppfyllelse och resultat.

Den komplexa programstrukturen med ett stort antal åtgärder och insatsområden ger upphov till administrativt merarbete både för Jordbruksverket och stödmyndigheterna. För varje insatsområde krävs exempelvis att stödvillkor utformas, att informationsinsatser genomförs och att specifika handläggningsrutiner tas fram och tillämpas. För varje insatsområde krävs dessutom att en mängd information samlas in och redovisas kontinuerligt för att uppfylla EU:s krav på resultatrapportering.

Bristande regionalt inflytande

Inför programperioden fanns ambitioner att ta hänsyn till regionala förutsättningar och identifiera regionala behov av landsbygdsutveckling. Partnerskap på regional nivå inrättades och regionala handlingsplaner togs fram. Riksrevisionen konstaterar dock att identifierade regionala behov endast i begränsad utsträckning beaktades när de delar av programmet som gäller företags- och projektstöd utformades och när budgeten för dessa stöd fördelades. Vidare är möjligheterna till regionalt inflytande begränsade under den pågående programperioden, t.ex. avseende ändringar i programmet. Det begränsade regionala inflytandet riskerar att minska intresset för programmet bland regionala aktörer.

Har regeringen och Jordbruksverket säkerställt att relevant information tas fram om resultat och måluppfyllelse i programmet och att denna information används?

Uppföljning och utvärdering är en betydande del av genomförandet av landsbygdsprogrammet och ska säkerställa att programmets mål kan nås och att medlen i programmet utnyttjas effektivt. Dessutom bör informationen fungera som ett underlag inför kommande programperiod. Uppföljning och utvärdering sker visserligen kontinuerligt, men har hittills gett begränsad information om måluppfyllelsen. Enligt Riksrevisionen minskar den begränsade informationen möjligheterna att justera programmet för att förbättra måluppfyllelsen.

Resurskrävande resultatrapportering bidrar inte till ett bättre program

Riksrevisionens bedömning är att värdet av den omfattande information som samlas för de EU-gemensamma indikatorerna är begränsat, både på EU-nivå och på nationell nivå. EU:s regelverk kräver regelbunden och detaljerad rapportering om insatserna i landsbygdsprogrammet. Rapporteringen sker utifrån ett stort antal indikatorer som är tänkta att mäta resultat och utfall. Enligt Riksrevisionen är det dock tveksamt om indikatorerna kan ge den information om resultat och effekter som är syftet med resultatrapporteringen. Indikatorerna mäter främst utfall, t.ex. antal och andelar, vilket inte säger något om förväntade förbättringar och förändringar. Rapporteringskraven har inneburit att de svenska myndigheterna lägger betydande resurser på att möta dessa krav.

Information om faktiska resultat och utfall kommer inte att finnas förrän tidigast 2019–2020. Därmed är det enligt Riksrevisionen risk för att det kommande landsbygdsprogrammet fastställs utan tillräcklig information om resultaten i nuvarande programperiod. Eftersom den information som hittills samlats in inte är relevant för att bedöma resultat och effekter är det också osäkert om det kommer att gå att använda den för att förbättra nuvarande program.

Den nationella uppföljningen ger inte information om måluppfyllelsen

En stor del, 60 procent, av landsbygdsprogrammets medel utgörs av svensk medfinansiering. Flera stora nationella satsningar, såsom livsmedels- och bredbandsstrategierna, genomförs inom ramen för landsbygdsprogrammet. Det är därför enligt Riksrevisionen rimligt att resultatrapporteringen till EU kompletteras med nationell uppföljning för att få information om i vilken utsträckning målen med programmen förväntas nås. Riksrevisionen konstaterar dock att rapporteringen till EU hittills har varit i fokus för uppföljningsinsatserna och att denna rapportering har liten betydelse för att bedöma programmets måluppfyllelse. Fokus i den löpande nationella uppföljningen har främst legat på söktryck och utbetalningar av medel. De utvärderingar som hittills genomförts har endast i undantagsfall berört måluppfyllelse och effekter av insatser i pågående programperiod.

Har regeringen och Jordbruksverket gett myndigheterna förutsättningar för en effektiv handläggning av stödärenden?

Brister i flera av de förutsättningar som krävs för en effektiv handläggning har lett till problem med bl.a. långa handläggningstider och lång väntan på stöd för de stödsökande. Detta kan enligt Riksrevisionen i förlängningen påverka de stödsökandes förtroende för landsbygdsprogrammet.

Hög komplexitet och brister i it-systemen försvårar handläggningen

Riksrevisionen konstaterar att den komplexa programstrukturen, med många olika åtgärder och insatsområden samt omfattande resultatrapportering, gör att handläggningen av stödärenden tar lång tid och är resurskrävande. Dessutom kräver programstrukturen och resultatrapporteringen att nya it-system utvecklas för handläggning och uppföljning.

Enligt Riksrevisionen har bristerna i de nya it-system som Jordbruksverket utvecklat försvårat handläggningen av stödärenden. Utvecklingen av it-systemen har varit försenad och systemen har ofta brustit i funktionalitet. Förseningarna i it-utvecklingen innebar exempelvis att många ansökningar om stöd inledningsvis inte kunde handläggas alls och att stödmyndigheterna fortfarande behöver handlägga vissa moment manuellt. Stegvisa och försenade driftsättningar har gjort att handläggningen behövt vänta in nödvändiga funktioner i it-systemen. Manuella moment kan dessutom innebära risk för fel i stödhandläggningen. Jordbruksverket har heller ingen beredskap för att underlätta stödmyndigheternas handläggning när it-systemen försenas eller brister i funktionalitet.

Risk för resursbrist som kan försena handläggningen ytterligare

Det är länsstyrelserna som handlägger merparten av alla stödansökningar inom landsbygdsprogrammet. Mot bakgrund av de långa handläggningstiderna och den resursbrist som länsstyrelserna förutser är det enligt Riksrevisionen rimligt att anta att problemen med långa handläggningstider och lång väntan på utbetalningar av stöd kommer att kvarstå programperioden ut. Länsstyrelserna bedömer att de medel som är avsatta för myndigheternas administration av EU-finansierade stöd inte räcker till för hela programperioden. Enligt länsstyrelserna innebär de manuella momenten i handläggningen tillsammans med resursbristen svårigheter att genomföra handläggningen enligt kraven i EU:s regelverk. Länsstyrelserna har därför begärt en ökning av anslagen för att klara administrationen under de resterande åren.

Uppdaterad: 18 oktober 2018

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?