Frågeställningar

Syftet är att granska om genomförandet av Klimatklivet har varit effektivt samt om stödet har bidragit till att uppnå Sveriges klimatmål på ett kostnadseffektivt sätt. Granskningen innefattar följande frågor:

1. Har Klimatklivet genomförts på ett effektivt sätt?
2. Bidrar Klimatklivet till att uppnå klimatmålet på ett kostnadseffektivt sätt?
   - Är stödet utformat så att utsläppsminskningarna maximeras, givet Klimatklivets budget
   - Utgör Klimatklivet tillsammans med övriga styrmedel en kostnadseffektiv styrmedelskombination för att nå de svenska klimatmålen?
3. Har återrapporteringen till riksdagen varit rättvisande?

Riksrevisionens bedömningsgrund för granskningen av Klimatklivet utgår från det klimatpolitiska ramverket som bland annat fastställer Sveriges klimatmål fram till 2045 samt klimatlagen med dess krav på regeringens klimatpolitiska arbete. Granskningen utgår vidare från riksdagens uttalande om att erfarenheter från tidigare satsningar bör tas till vara och att regeringen återkommande bör rapportera till riksdagen hur medlen används och effekterna av införda åtgärder. Bedömningarna utgår även från riksdagens uttalanden om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt samt att dubbla styrmedel inom klimatpolitiken är problematiskt och bör undvikas.