Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Resultat

Mörkertalet inom bostadstillägg är fortsatt relativt högt och förstärker den ekonomiska utsattheten hos redan utsatta grupper

Riksrevisionens skattning av mörkertalet 2016 visar att närmare en fjärdedel av potentiellt berättigade med sjuk- eller aktivitetsersättning respektive cirka en tredjedel av potentiellt berättigade ålderspensionärer riskerar att inte ta emot bostadstillägg, trots att de kan vara berättigade till förmånen. Det motsvarar cirka 40 000 försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och cirka 129 000 ålderspensionärer.

Analysen visar även att mer än hälften av de personer som ingår i mörkertalet klassas som ekonomiskt utsatta, det vill säga att de har en ekonomisk standard understigande 60 procent av medianen. Om dessa personer hade mottagit bostadstillägg skulle andelen ekonomiskt utsatta minska med 10 procentenheter bland personer med sjuk- och aktivitetsersättning och 30 procentenheter bland ålderspensionärer.

Statens utgifter för bostadstillägg uppgick till cirka 12,7 miljarder kronor 2016. Riksrevisionens beräkningar visar att om alla som bedöms vara berättigade till bostadstillägg också hade mottagit förmånen skulle kostnaden ha ökat med cirka 3 miljarder kronor. Riksrevisionen menar att den offentligfinansiella utgiften som ett lägre mörkertal innebär utgör en träffsäker åtgärd i termer av minskad ekonomisk utsatthet bland försäkrade med sjuk- och aktivitetsersättning och ålderspensionärer.

Försäkringskassan har inte arbetat med att minska mörkertal på ett tillräckligt systematiskt sätt

Riksrevisionens skattning visar att problemet med mörkertal 2016 är så pass omfattande att det motiverar riktade insatser från Försäkringskassans sida, särskilt för personer som uppbär aktivitetsersättning. Riksrevisionen konstaterar att Försäkringskassan inte återkommande har mätt förekomsten av mörkertal som utgångspunkt för vidare åtgärder. Riksrevisionen menar att Försäkringskassan därmed inte har arbetat med mörkertalsproblematiken inom bostadstillägg för personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning på ett tillräckligt systematiskt sätt. Riksrevisionen noterar att Försäkringskassan under våren 2019 har initierat vissa åtgärder i syfte att minska risken för mörkertal, till exempel har ett arbete påbörjats med så kallad profilering inom bostadstillägg i syfte att upptäcka potentiellt berättigade.

Pensionsmyndighetens insatser för att minska mörkertal kan utvecklas

Riksrevisionens skattning av mörkertalet för ålderspensionärer 2016 visar att mörkertalet inte ligger på en nivå som kan anses vara förenlig med riksdagens intentioner. Riksrevisionen noterar även att regeringens styrning under de senaste åren har varit inriktad på mörkertal inom bostadstillägg för ålderspensionärer. Därmed har Pensionsmyndigheten kontinuerligt arbetat med att minska risken för mörkertal och till exempel återkommande mätt mörkertalets omfattning. Däremot kan Riksrevisionen konstatera att det saknas ett etablerat erfarenhetsutbyte mellan Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan om exempelvis metoder för skattningar av mörkertalets omfattning och analyser av orsaker bakom mörkertal. Vidare noterar Riksrevisionen att Pensionsmyndigheten under de senaste åren har genomfört informativa insatser och till exempel inlett ett arbete med att identifiera olika livssituationer när grupper av pensionärer är i behov av riktad information om bostadstillägg. Riksrevisionen vill ändå uppmärksamma att Pensionsmyndigheten kan fortsätta utveckla arbetet med att minska risken för mörkertal, särskilt vad gäller att identifiera insatser som når grupper som är överrepresenterade inom mörkertalet.

Automatiserad informationsinhämtning är ett steg i rätt riktning

En utmaning med handläggningen av bostadstillägget är att den kräver en relativt omfattande informationsinhämtning för att en korrekt inkomstprövning ska kunna genomföras. Riksrevisionen ser positivt på Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens genomförda insatser som syftar till att utöka graden av automatisering i handläggningen, inte minst för att minska den administrativa arbetsbördan för den försäkrade. Riksrevisionen noterar emellertid att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten saknar så kallad direktåtkomst till månatliga inkomstuppgifter från Skatteverket för handläggning av bostadstillägg. Riksrevisionen menar att Skatteverkets månadsuppgifter skulle kunna vara ett sätt att effektivisera och förenkla handläggningen av bostadstillägg, exempelvis genom att tidigt kunna identifiera ändrade inkomstförhållanden hos målgruppen.

Vikten av att ta hänsyn till målgruppens särskilda behov

Mot bakgrund av att bostadstillägget har ett relativt komplicerat ansökningsförfarande vill Riksrevisionen lyfta fram vikten av att myndigheterna så långt som möjligt tar hänsyn till målgruppens särskilda behov av stöd i denna process. Försäkringskassans specialiserade arbetssätt innebär till exempel att det är olika handläggare som handlägger sjuk- och aktivitetsersättning respektive bostadstillägg, vilket kan innebära risk för att information om den försäkrades särskilda behov av stöd inte överlämnas från handläggaren av huvudförmånen till handläggaren av bostadstillägget i tillräcklig utsträckning.

Myndigheterna saknar fokus på mörkertalsproblematiken vid kvalitetsuppföljning av avslagsärenden

Mörkertalet inom bostadstillägg kan bland annat kan bero på att potentiellt berättigade inte har förmågan att på egen hand få ihop ett tillräckligt beslutsunderlag. Ett sätt att upptäcka om potentiellt berättigade inte tar emot förmånen, trots att de kan vara berättigade till den, är att analysera vilka åtgärder som den utredande myndigheten har vidtagit under handläggningen. Riksrevisionen noterar att varken Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten har genomfört kvalitetsuppföljningar av så kallade avslagsärenden av bostadstillägg. Därmed har man inte följt upp om tillräckliga åtgärder har vidtagits i syfte att anpassa handläggningen till individens särskilda behov på grund av till exempel funktionsnedsättningar.

Uppdaterad: 12 september 2019

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?