Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Resultat

För att demokratin ska fungera tillfredsställande är ett väl avvägt och i praktiken välfungerande valsystem av fundamental betydelse. Det svenska valsystemet står sig väl i internationella jämförelser, men brister av olika slag har också uppmärksammats. Bland annat har Sverige fått kritik av internationella OSSE för bristande skydd av valhemligheten i samband med att väljare plockar valsedlar inför röstning.

Den 1 januari 2019 kom ett nytt regelverk om avskärmning av valsedlarna på plats och det är mot bakgrund av tidigare uppmärksammade problem angeläget att granska hur detta har implementerats. Det har också uppmärksammats att mandatfördelningen har justerats tämligen mycket i samband med fastställandet av det slutliga valresultatet.

Den övergripande granskningsfrågan är om regeringens och de statliga valmyndigheternas arbete med att genomföra val är ändamålsenligt utformat. Granskningen har fokus på tre väsentliga aspekter av valförfarandet, nämligen skyddet av valhemligheten, träffsäkerheten i de preliminära valresultaten och tiden det tar att genomföra sammanräkningen. Granskningsfrågorna är följande:

  • Är valhemligheten i vallokalerna ändamålsenligt skyddad mot bakgrund av bestämmelsen om avskärmning av valsedlar?
  • Är de preliminära valresultaten träffsäkra i tillräcklig omfattning?
  • Blir valresultaten klara i godtagbar tid?

Valhemligheten bättre skyddad men oro finns inför kommande val

Sedan den 1 januari 2019 finns en bestämmelse i vallagen om att platsen där valsedlarna läggs ut ska vara avskärmad. Bestämmelsen syftar till att ytterligare stärka skyddet av valhemligheten och samtidigt ge rimliga förutsättningar för röstmottagarna att upprätthålla ordningen bland valsedlarna, och att hålla uppsikt över väljarnas sätt att agera i anslutning till valsedelstället.

Den nya bestämmelsen innebar att kommunerna tog fram olika lösningar för avskärmning av valsedlarna. Vid EU-valet i maj 2019 undersökte Riksrevisionen hur väljarna upplevde att valhemligheten upprätthölls i två kommuner som valt olika lösningar för att hantera avskärmningen, Umeå och Stockholm.

Jämfört med tidigare val där avskärmning av valsedlarna vid valsedelställen saknats upplever väljarna nu att valhemligheten skyddas bättre. Känslan av avskildhet var starkare i Umeå där väljaren gick in i ett avskärmat bås än i Stockholm där avskärmningen av valsedlar utgjordes av en wellpapplåda med insynsskydd på tre sidor.

Granskningen visar att avskärmningarna samtidigt försvårade röstmottagarnas arbete med att ha uppsyn över valsedlarna och förhindra sabotage av olika slag. I EU-valet 2019 förekom det i så många som nio av tio kommuner att väljare dröjde kvar länge vid valsedelställen (ibland för att göra iordning sin röst där) och att köbildning uppstod. Det finns en oro för att dessa problem kommer att bli vanligare i kommande val, vilket i förlängningen innebär att avskärmningarna riskerar att leda till lägre valdeltagande.

Avsaknaden av samverkan mellan kommunerna har framträtt på ett påtagligt sätt när det gäller arbetet med att ta fram lämpliga avskärmningar för att bevara valhemligheten. Med utvecklad samverkan mellan dem, såväl som mellan kommunerna, länsstyrelsen och Valmyndigheten, skulle arbetet med att genomföra val kunna bli mer ändamålsenligt. Riksrevisionen har i granskningen noterat önskemål från samtliga nivåer inom valadministrationen om att Valmyndigheten bör få mandat att utfärda riktlinjer för de övriga aktörerna inom valadministrationen.

Sena förtidsröster ger mindre träffsäkert valnattsresultat

Lagstiftarens intention är att valnattsresultatet bör vara så tillförlitligt som möjligt, i betydelsen att det bör ge en så träffsäker bild som möjligt av det slutliga valresultatet. Det preliminära valresultat som presenteras under valnatten får stor uppmärksamhet i media och behandlas ofta som om det vore det slutliga. Sammanblandningen leder enligt Valmyndigheten till klagomål, namninsamlingar och överklaganden, vilket medför en risk för minskad trovärdighet för valsystemet.

Den nuvarande ordningen gör det möjligt att förtidsrösta på valdagen och syftar till att öka valdeltagandet i så hög utsträckning som möjligt. Vissa röster hinner därmed inte föras till vallokalen i tid för att räknas med i valnattsresultatet. Det finns således en inbyggd målkonflikt i systemet mellan målet om högt valdeltagande och en hög träffsäkerhet i valresultatet på valnatten.

Granskningen visar att det skulle vara möjligt att höja andelen röster som faktiskt räknades på valnatten utan att det påverkar möjligheten att förtidsrösta. Det förutsätter dock att distributionen av förtidsröster förbättras och att kommunerna räknar fler valsedlar redan under valnatten och inte sparar dem till den så kallade onsdagsräkningen.

Resultatet vid den slutliga sammanräkningen skiljer sig från det preliminära resultatet av framför allt två skäl. Det beror dels på att länsstyrelserna kan göra en annan bedömning än kommunerna i fråga om vilka röster som är giltiga, dels på att partier som inte är så kallade rapportpartier (det vill säga sådana vars röster kategoriseras som röster på ”övriga partier” i den preliminära rösträkningen) får sina mandat redovisade för första gången vid den slutliga sammanräkningen. En stor del av mandatförändringarna vid den slutliga rösträkningen förklaras av att mandat för första gången tilldelas icke-rapportpartier. Detta syns särskilt i valen till kommunfullmäktige.

Allt svårare att hinna få klart det slutliga valresultatet

Sammanräkningen av rösterna måste göras så att ett slutligt valresultat kan fastställas i god tid före riksdagens öppnande.

Tiden mellan länsstyrelsernas godkännande av röstningen och landstingsfullmäktiges första samling har krympt. Det beror i huvudsak på att det tar längre tid att slutföra och sammanställa det slutliga valresultatet. Hanteringen av så kallade stänklistor, det vill säga listor med valsedlar som tillhör andra valkretsar än den där röstningen görs, är orsaken till det.

Bedömningen av stänklistor skiljer sig åt mellan länsstyrelserna och hanteringen är tidskrävande. I januari 2019 beslutade dock länsstyrelserna gemensamt att framgent hantera valsedlar från andra valkretsar enbart som partivalsedlar. Om beslutet efterlevs i kommande val kommer hanteringen av stänklistor att bli enhetlig och enligt Riksrevisionens bedömning mindre tidskrävande.

Är valsedlarna det egentliga problemet?

Ett förändrat valsedelssystem har enligt vår bedömning potential att innebära en avsevärd lättnad i administrationen av röster. Det skulle kunna leda till fler räknade röster under valnatten, färre avvikelser mellan de preliminära valresultaten och slutresultat samt ett snabbare protokollfört valresultat. Med ett annat system för valsedlar skulle avskärmning av valsedelställ sannolikt inte behövas. Ett system med färre valsedlar skulle dessutom kunna minska valsedelssystemets miljöpåverkan.

Riksrevisionen har i granskningen inte haft fokus på valsedelssystemet och därför inte analyserat det i sin helhet. För att det ska gå att avgöra hur ett alternativt valsedelssystem skulle kunna utformas, och analysera konsekvenserna av en sådan förändring, måste frågan utredas vidare. Mot bakgrund av iakttagelser som gjorts i granskningen bedömer Riksrevisionen att det finns starka skäl att få till stånd en genomgripande utredning av valsedelssystemet där frågan analyseras utifrån fler perspektiv. I en sådan utredning bör fördelarna med ett förändrat valsedelssystem ställas mot de konsekvenser en förändring skulle kunna innebära för andra värden i valsystemet, till exempel valdeltagande, robusthet och transparens.

Uppdaterad: 05 december 2019

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?