I detta kapitel beskrivs avvikelsen mellan provresultat och betyg i olika ämnen och över tid. Vidare ges en jämförande beskrivning av betygssättningen på skolnivå i ämnen som har nationella prov och ämnen som inte har stöd av nationella prov.
Iakttagelserna visar att avvikelserna varierar mellan ämnen, men även mellan år. De visar också att det främst är kring E-nivån som avvikelserna är vanliga, framför allt i matematik. Elever som har fått betyget F på ett nationellt prov får oftare ett högre slutbetyg jämfört med elever med bättre provresultat. Vi ser också att betygssättningen i de ämnen som inte har nationella prov tenderar att ligga på en högre betygsnivå jämfört med ämnen som har nationella prov.
Avsnitt
3.1 Avvikelser mellan betyg och resultat på nationella prov varierar ämnesvis i grundskolan
Avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov är störst i ämnena matematik och historia och minst i engelska (se diagram 2). Det kan te sig något förvånande då huvuddelen av matematikproven ges relativt sent på terminen, vilket innebär att utrymmet för ytterligare progression är begränsat. För ämnet engelska gäller det motsatta. Proven i engelska ges huvudsakligen mitt i terminen i årskurs 9 varför det finns utrymme för ytterligare progression.[101] I våra intervjuer har några lärare och rektorer uppgett att det diskuteras bland lärarkollegiet att proven i engelska håller en relativt låg svårighetsnivå jämfört med andra prov, och ett par tycker att kraven för att nå ett resultat på E-nivå är för lågt ställda.[102]
Vad de stora avvikelserna i matematik och historia beror på kan vi inte förklara, men utifrån samma förklaringsmodell som för engelska bör provet i matematik och historia anses svårare än vad betygskriterierna anger. Elever presterar i genomsnitt sämre på de nationella proven i matematik jämfört med övriga ämnen. I historia presterar eleverna också sämre, men de uppvisar inte lika låga resultat som i matematik. För matematik i årskurs 9 fick till exempel drygt 17 procent av eleverna resultatet F på det nationella provet. I historia fick knappt 11 procent F på provet.[103]
Avvikelsen räknas fram genom att de olika betygsstegen i slutbetyg och provbetyg siffersätts. Därefter tas differensen fram mellan provbetyget och slutbetyget i årskurs 9 på individnivå.[104] En positiv avvikelse innebär att slutbetyget är högre än provbetyget.
Diagram 2 Genomsnittlig avvikelse mellan betyg och provresultat i årskurs 9 för olika ämnen, 2013–2019, samtliga elever
Källa: Riksrevisionens bearbetning av data från SCB
Sett över tid framträder inga tydliga mönster i avvikelsens utveckling vad gäller svenska och matematik. Eftersom provens svårighetsgrad kan variera över tid kan detta påverka den observerade variationen. I engelska sker en ökning från negativa nivåer, men det är inte några stora förändringar (se diagram 3).
Diagram 3 Genomsnittlig avvikelse mellan betyg och provresultat i svenska, engelska och matematik årskurs 9 över tid, samtliga elever
Källa: Riksrevisionens bearbetning av data från SCB.
3.2 Avvikelserna störst för elever som fick underkänt på nationella prov
Avvikelserna mellan betyg och resultat på nationella prov är störst för de elever som fick underkänt på det nationella provet i matematik och svenska (se tabell 1). I vårt urval är det nästan 64 procent av eleverna som underkändes på det nationella provet i matematik som fick ett högre betyg. Motsvarande andel i svenska är 54 procent och i engelska får 25 procent av eleverna som underkändes på det nationella provet ett högre betyg. I engelska är det mer jämnt fördelat över de olika betygsstegen.
Tabell 1 Andel elever i procent med annat slutbetyg än provbetyg i åk 9 för åren 2013–2019.
Ämne | Provbetyg | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
F | E | D | C | B | A | |
Matematik | 64 % | 27 % | 44 % | 34 % | 33 % | 5 % |
Engelska | 25 % | 17 % | 36 % | 30 % | 30 % | 14 % |
Svenska | 54 % | 30 % | 45 % | 36 % | 37 % | 11 % |
Källa: Riksrevisionens bearbetning av data från SCB.
En möjlig förklaring till avvikelserna är att kraven på godkänt betyg, för att vara behörig till gymnasieskolans nationella program, innebär att lärare undviker att underkänna elever. Våra intervjuer bekräftar denna bild. Flera lärare och rektorer beskriver att man hellre ”friar än fäller” eleverna. Om eleven har visat sina kunskaper på andra sätt sänker läraren ofta inte betyget. I intervjuerna förklarar en del lärare och rektorer att de elever som underpresterar på proven ofta ges en ytterligare chans att visa sina färdigheter, vilket delvis kan förklara att eleven får högre betyg än provresultat.[105] Lärarna menar också att provsituationen i sig stressar eleverna, vilket leder till ett sämre resultat. Flera av förklaringarna till varför betygen avviker från resultaten på nationella prov som lyfts i våra intervjuer bekräftas även i andra studier av likvärdig betygssättning.[106]
3.3 Nationella prov påverkar betygssättningen
Användandet av nationella prov har en påverkan på betygssättningen. Resultaten visar att frånvaron av prov, i de flesta fall, samvarierar negativt med betyg, det vill säga att betygen sätts lägre då nationellt prov inte används. Detta gäller för alla ämnen utom historia och matematik, där förhållandet är det omvända. I matematik och historia där avvikelsen är förhållandevis stor och övervägande positiv har de nationella proven en tydligt modererande effekt på betygssättningen, det vill säga användandet av prov minskar avvikelsen.
I de ämnen som inte har nationella prov ligger betygssättningen på en högre nivå jämfört med de ämnen som har nationella prov. Skolverket har visat att användandet av nationella prov har en återhållande effekt på betygssättningen.[107] När vi jämför det genomsnittliga betygen per skola i ämnen utan nationella prov med betygen i ämnena matematik, svenska och engelska ser vi fler skolor som i genomsnitt ger högre betyg i både hemkunskap, bild och slöjd. De tre ämnena utan nationella prov ligger således på en högre betygsnivå på fler skolor jämfört med de tre ämnen som har nationella prov.
De genomsnittliga betygsnivåerna i matematik, engelska och svenska jämförs i diagram 4–6 med betygsnivåerna på skolnivå i bild, hemkunskap och slöjd.
Diagram 4 Genomsnittligt betyg i matematik och hemkunskap årskurs 9 år 2019, per skola
Källa: Riksrevisionens bearbetning av data från SCB.
Anm.: Varje enskild stapel på x-axeln motsvarar en skola. Skolorna är sorterade efter betyg.
Diagram 5 Genomsnittligt betyg i engelska och slöjd årskurs 9 år 2019, per skola
Källa: Riksrevisionens bearbetning av data från SCB.
Anm.: Varje enskild stapel på x-axeln motsvarar en skola. Skolorna är sorterade efter betyg.
Diagram 6 Genomsnittligt betyg i svenska och bild 9 år 2019, per skola
Källa: Riksrevisionens bearbetning av data från SCB.
Anm.: Varje enskild stapel på x-axeln motsvarar en skola. Skolorna är sorterade efter betyg.
I hemkunskap, slöjd och bild är det betydligt fler skolor som sätter ett genomsnittligt betyg som är över 15 betygspoäng, jämfört med i ämnena svenska, engelska och matematik. I de undersökta ämnena utan nationella prov är det också mycket få skolor som har en genomsnittlig betygsnivå som är lägre än 10 betygspoäng.
För att undersöka provens påverkan har vi utnyttjat variationen i provanvändandet som finns inom NO- och SO-blocken. I ämnena matematik, svenska och engelska ges prov regelbundet, medan det varierar mellan år och skolor i ämnena inom NO- och SO-blocket. Denna variation utnyttjar vi för att undersöka om det finns någon samvariation mellan betyg och användandet av prov i ämnet.
Vi använder också variationen i användandet av prov inom ämnena svenska, engelska och matematik som pandemin har medfört, det vill säga att prov användes innan pandemin men inte under pandemin, och undersöker samvariationen mellan prov och betyg under perioden 2018–2020 inom samma skola och ämne. Denna jämförelse bör dock tolkas med stor försiktighet eftersom elevernas prestationer och lärarnas bedömning och betygssättning högst troligt har påverkats av annat under pandemin än det vi fångar i denna jämförelse. Svaleryd och Vlachos har exempelvis visat att betygsinflationen tilltog under pandemins första år, vilket kan bero på att inga prov skrevs under de åren.[108] Resultaten finns presenterade i sin helhet i bilaga 1.