6. Slutsatser och rekommendationer

Avsnitt

6.1 Avvikelser vanligast för elever som blivit underkända på nationella prov

Granskningen visar att de nationella proven påverkar betygen. I ämnen som matematik och historia, som har stora positiva avvikelser mellan betyg och resultat på nationella prov, minskar proven avvikelsen. I ämnen där det inte finns nationella prov sätter skolor i genomsnitt högre betyg jämfört med de ämnen som har nationella prov.

Riksrevisionens granskning visar att andelen elever som får ett annat betyg än resultatet på det nationella provet är störst för elever som blir underkända på det nationella provet i ämnena matematik och svenska. I vårt urval är det nästan 64 procent av eleverna som underkändes på det nationella provet i matematik som fick ett högre betyg, i svenska fick 55 procent av eleverna som underkändes på det nationella provet ett högre betyg.

6.2 Att särskilt beakta resultaten från nationella prov har inte haft någon tydlig påverkan på likvärdigheten i betygssättningen

Riksrevisionen bedömer att förändringen i skollagen som innebär att resultaten på de nationella proven särskilt ska beaktas i betygssättningen inte haft någon tydlig påverkan på likvärdigheten i betygssättningen. En förklaring till de uteblivna effekterna är att det är oklart för många lärare och rektorer hur resultaten från de nationella proven ska beaktas i betygssättningen.

För gymnasieskolan visar granskningen att förändringen i skollagen inte haft någon tydlig påverkan på avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov. I ämnet matematik minskar avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov något. Samtidigt har avvikelsen mellan provresultat och betyg snarare ökat något i ämnet svenska sedan förändringen i skollagen infördes.

Flertalet av de intervjuade lärarna och rektorerna upplever att förändringen om att särskilt beakta de nationella proven inte har fått någon större påverkan på lärarnas bedömning eller betygssättning. De tolkar förändringen som att de nationella proven ”ska väga tungt” i betygssättningen, men det är oklart för dem hur mycket proven ska beaktas.

Granskningen visar vidare att många av de lärare som Riksrevisionen intervjuat inte har efterfrågat stöd från Skolverket i att tolka bestämmelsen, utan snarare att de bedömer och betygssätter så som de alltid har gjort. Det är viktigt att Skolverket på sikt följer upp förändringen i skollagen, både vad gäller implementering och lärares och rektorers behov av stöd.

6.3 Skolinspektionen behöver bättre förutsättningar för att granska betygssättningen

Granskningen visar att Skolinspektionens granskande verksamhet har liten påverkan på betygens likvärdighet i grundskolan, mätt som avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov. Skolinspektionens tillsyn behöver därför bättre förutsättningar för att kunna påverka likvärdigheten i betygssättningen. Exempelvis kan ett formaliserat avvikelsemått mellan betyg och resultaten på nationella prov på skolnivå ge sådana förutsättningar.

Riksrevisionen finner inga effekter av tillsynen på avvikelsen mellan betyg och provresultat i ämnena matematik och svenska. Endast i engelska finner vi en signifikant effekt av tillsyn på den absoluta avvikelsen mellan slutbetyg och resultat på nationella prov. Inte i något ämne finner vi signifikanta effekter av Skolinspektionens kvalitetsgranskning på avvikelsen mellan betyg och provresultat.

En förklaring till uteblivna effekter är att lagstiftningen inte är tillräckligt konkret. Vidare uppger utredare på Skolinspektionen att det i princip är omöjligt att komma åt avvikelsen.[173] Som lagstiftningen ser ut i dag kan Skolinspektionen inte tillsyna avvikelsen mellan betyg och provresultat, inte ens på gruppnivå, oavsett hur stor avvikelsen är.

Riksrevisionen bedömer därför att Skolinspektionen behöver bättre förutsättningar för att kunna påverka likvärdigheten i betygssättningen. Ett formaliserat avvikelsemått kan exempelvis ge sådana förutsättningar. Ett avvikelsemått skulle ge Skolinspektionen bättre möjligheter att genom tillsyn påverka skolor med extrema avvikelser när myndigheten bedömer att det inte finns rimliga skäl till sådana avvikelser. Hur ett avvikelsemått kan konstrueras behöver utredas grundligt.

Vidare bedömer Riksrevisionen att betygen kan bli mer likvärdiga med en mer utvecklad uppföljning av bedömning och betygssättning inom Skolinspektionens kvalitetsgranskning. Riksrevisionen har även tidigare påvisat brister i Skolinspektionens uppföljning. I dag ska de skolor som har fått bedömning och betygssättning som utvecklingsområde endast skicka ett skriftligt svar om vilka åtgärder de har genomfört eller tänker genomföra. Skolinspektionen bedömer sedan om åtgärderna är tillräckliga. Genom att följa upp hur avvikelsen mellan betyg och resultat på nationella prov utvecklas kan skolor, huvudmän och Skolinspektionen se om genomförda åtgärder har påverkat avvikelsen. En sådan uppföljning borde vara relativt enkel att genomföra eftersom det finns offentlig statistik på skolnivå för hur avvikelsen mellan betyg och provresultat utvecklas.

6.4 Ytterligare åtgärder behövs för en likvärdig betygssättning

Riksrevisionen bedömer att regeringen bör genomföra ytterligare åtgärder för att betygssättningen ska bli mer likvärdig. Här finns flera vägar att gå. Skolverket har exempelvis pekat på att en modell som modererar betygen har störst positiv effekt på betygens likvärdighet. Om en modererande modell skulle införas är lärarnas professionella bedömningar i samband med betygssättning fortsatt viktig. Lärarna har självklart bäst kunskaper om elevernas samlade kunskapsnivå i ämnet eller kursen. För lärarna blir det viktigaste i ett sådant system att rangordna eleverna inom sina elevgrupper, något Skolverket anser att lärarna klarar på ett bra sätt.

Ett annat sätt är att införa ett formaliserat avvikelsemått på skolnivå. Detta kan ge Skolinspektionen bättre förutsättningar för att effektivt tillsyna bedömning och betygssättning. Ett sådant mått kan också göra det lättare för skolor att anpassa sin betygsnivå, särskilt för mindre skolor som inte har möjlighet till sambedömning mellan flera lärare inom samma ämne. Riksrevisionen konstaterar att regeringen behöver utreda detta vidare.

Det är viktigt att notera att dessa olika modeller för att åstadkomma en mer likvärdig betygssättning kan betraktas som ömsesidigt uteslutande. Skulle en modererande modell införas kan ett avvikelsemått bli inaktuellt, och uppföljning inte lika viktigt. Införs ett formaliserat avvikelsemått är det viktigt att lärarna kan använda sig av detta vid betygssättningen och när de nationella proven särskilt ska beaktas. Skolinspektionen kan då använda sig av detta i sin tillsyn och uppföljning. Sammantaget är det viktigt att ta ett helhetsgrepp om vilka effekter olika modeller för att åstadkomma en mer likvärdig betygssättning har.

Även om de nationella proven i framtiden blir digitala och får central rättning bedömer Riksrevisionen att ytterligare åtgärder behövs för att betygssättningen ska bli mer likvärdig. Digitala prov och central rättning påverkar endast rättningen och genomförandet av proven men inte hur betygen sätts i relation till provresultaten.

Det är viktigt att komma ihåg att alla ämnen inte har nationella prov. Det kan givetvis vara svårare att uppnå en likvärdig betygssättning när det inte finns nationella prov som stöd i betygssättningen. Granskningen indikerar att de nationella proven har en modererande effekt på betygen i ämnen med stora avvikelser. Skolor sätter i genomsnitt högre betyg i bild, hemkunskap och slöjd, som inte har nationella prov, jämfört med svenska, engelska och matematik.

6.5 Rekommendationer

Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till regeringen

• Utred hur betygssättningen kan bli mer likvärdig.

Utredningen kan ta fram och undersöka en modererande modell för att främja betygens likvärdighet och även mer rättvisa urval till högre utbildning. Utredningen kan också undersöka möjligheten att formalisera acceptabla avvikelsemått på grupp- eller skolnivå. Avvikelsemåtten kan användas i Skolinspektionens granskande verksamhet och även stödja lärare i deras bedömning och betygssättning.

Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till Skolinspektionen

• Förbättra uppföljningen av bedömning och betygssättning inom kvalitetsgranskningen.

Ett viktigt förtydligande är att Riksrevisionens rekommendationer förutsätter att de nationella proven kommer att digitaliseras och rättas centralt. Endast under de förutsättningarna kommer de ovanstående rekommendationerna att få fullt genomslag.