I denna bilaga redovisas de uppgifter om finansiering och resursanvändning för arbetet med invasiva främmande arter som Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten lämnat till Riksrevisionen.
Avsnitt
Finansieringen av Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med invasiva främmande arter 2015–2021
Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med invasiva främmande arter finansieras via medel från flera olika anslag. I de uppgifter om total finansiering som myndigheterna lämnat till Riksrevisionen ingår medel som används till bidrag[275] och uppdrag[276] samt egna personalkostnader för arbete med invasiva främmande arter.
Naturvårdsverket finansierar sitt arbete med invasiva främmande arter med medel från 1:1 (förvaltningsanslag), 1:3 (Åtgärder för värdefull natur) och 1:5 (Miljöforskning). Se tabell 1.
Tabell 1 Naturvårdsverkets finansiering av arbetet med invasiva främmande arter under perioden 2015–2021 (mnkr)
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
1:1 | 2,1 | 2 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
1:3 | 8,2 | 9,4 | 16,4 | 21,9 | 23,7 | 31,6 | 69,6 |
1:5 | 10,5 | 0 | |||||
Totalt | 10,3 | 11,4 | 16,4 | 21,9 | 23,7 | 42,1 | 69,6 |
Källa: Uppgifter om finansiering och resurser från Naturvårdsverket, 2021-11-12, samt komplettering 2022-01-25.
Havs- och vattenmyndigheten använder medel från 1:15 (förvaltningsanslag), 1:11 (Åtgärder för havs- och vattenmiljö) samt 1:2 (miljöövervakning) för arbete med invasiva främmande arter. Se tabell 2.
Tabell 2 Havs- och vattenmyndighetens finansiering av arbetet med invasiva främmande arter under perioden 2015–2021 (mnkr)
| 2015 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
1:11 | 1,4 | 1,1 | 1,6 | 5,9 | 5 | 9,8 | 29,9 |
1:15 | 1 | 1,1 | 1,1 | 1,1 | 2,6 | 0,6 | 0,3 |
1:2 | 0,1 | 0,2 | 0,9 | 0,2 | 0,6 | 1,4 | 1 |
Totalt | 2,5 | 2,4 | 3,6 | 7,2 | 8,2 | 11,8 | 31,2 |
Källa: Uppgifter om finansiering och resurser från Havs- och vattenmyndigheten, 2021-11-14, samt komplettering 2022-02-16.
Från tabellerna ovan framgår att de båda myndigheternas totala finansiering av arbetet med invasiva främmande arter har ökat under tidsperioden. År 2019 var den totala finansieringen för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete tillsammans drygt 30 miljoner kronor. Denna summa har ökat till totalt cirka 100 miljoner kronor år 2021.
Antal årsarbetskrafter vid Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som arbetat med frågor relaterade till invasiva främmande arter har också ökat. År 2021 var antalet årsarbetskrafter vid Naturvårdsverket 4,7 och vid Havs- och vattenmyndigheten 3. Motsvarande antal för år 2015 var 2,8 respektive 1,6.[277]
Havs- och vattenmyndigheten uppger att det generellt inte har varit ett problem för myndigheten att rekrytera och behålla personal med relevant kompetens. Personal som slutat arbeta med invasiva främmande arter har ofta fortsatt med annat arbete inom myndigheten och har därför kunnat bistå vid behov. I och med tillkomna uppgifter för myndigheten i den svenska förordningen, och en högre prioritering av frågan inom myndigheten, har teamet som jobbar med frågan vuxit framför allt sedan 2018.[278]
Enligt Naturvårdsverket, har myndigheten heller inte haft problem att rekrytera personal med rätt kompetens. Däremot är det generellt en viss rotation inom Naturvårdsverket som innebär att även de som jobbat med invasiva främmande arter gått vidare till andra tjänster inom myndigheten. Frågan om invasiva främmande arter var tidigare splittrad på flera olika enheter inom myndigheten. I samband med en omorganisation i januari 2017 då Artenheten bildades har frågorna om invasiva främmande arter samlats till en enhet. Detta har enligt myndigheten inneburit att samordningen och kontinuiteten i arbetet inom myndigheten blivit bättre efter 2017.[279] Antalet årsarbetskrafter som arbetar med invasiva främmande arter vid Naturvårdsverket fördubblades mellan år 2016 och 2017 och var som högst under åren 2017 och 2018.[280]
Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens användning av medel
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten fördelar sedan 2019 vidare medel till länsstyrelserna för hanteringsåtgärder och inventeringar.[281] År 2019 och 2020 fördelade båda myndigheterna cirka 3–4 miljoner per år. År 2021 fördelade Naturvårdsverket vidare nästan 38 miljoner och Havs- och vattenmyndigheten drygt 24 miljoner till länsstyrelserna.[282] Därutöver har både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten även fördelat ut medel till kommuner genom så kallade LONA- och LOVA-projekt[283] med koppling till arbete med invasiva främmande arter. År 2020 och 2021 uppgick dessa projekt tillsammans till ca nio miljoner kronor per år, se bilaga 2, tabell 4 och 5.
Naturvårdsverket har under hela tidsperioden lagt mellan 8–16 miljoner kronor per år på egeninitierade hanteringsåtgärder, framför allt bekämpning av djur inom det så kallade Mårdhundsprojektet[284]. År 2015 utgjorde detta projekt en stor del av de totala resurserna som Naturvårdsverkets använde för arbetet med invasiva främmande arter.[285] Även om kostnaden för denna post också ökat under perioden har dess andel av totalen minskat i takt med att Naturvårdsverkets totala resurser för arbetet med invasiva främmande arter har ökat. Havs- och vattenmyndigheten har ingen kostnadspost för egeninitierade hanteringsåtgärder motsvarande Naturvårdsverkets Mårdhundsprojekt, men har finansierat några mindre sådana projekt under perioden.[286]
Resterande medel fördelar Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten på olika insatsområden, och fördelningen ser lite olika ut mellan de båda myndigheterna. Myndigheterna har lämnat uppgifter om fördelning av personalkostnader samt konsultkostnader på följande insatsområden:
- övervakning
- riskklassificering och riskbedömningar
- handlingsplaner, hanteringsprogram och föreskrifter
- information
- vägledning
- samordning
Båda myndigheterna har haft svårt att ta fram uppgifter om hur de fördelat sina resurser. Myndigheternas tidredovisningssystem har till exempel inte kunnat användas rakt av för att ta fram en fördelning av årsarbetskrafter eftersom systemet inte används för att följa upp olika insatser i arbetet med invasiva främmande arter. De uppgifter som myndigheterna ändå tagit fram avseende fördelning av, och kostnad för, årsarbetskrafter är baserade på uppskattningar. Även när det gäller uppgifter om övriga kostnader, huvudsakligen konsultkostnader, har myndigheterna haft svårt att ta fram exakta uppgifter. Uppgifterna som presenteras nedan är därmed förknippade med viss osäkerhet. Det arbete eller de kostnader som de två myndigheterna inte har kunnat koppla till dessa insatsområden har lagts i kategorin övrigt.
Naturvårdsverket
Diagram 5 Naturvårdsverkets användning av statliga medel för olika insatsområden
Källa: Uppgifter om finansiering och resurser från Naturvårdsverket, 2021-11-12, samt komplettering 2022-01-25.
År 2015 var Naturvårdsverkets största kostnadspost övrigt arbete. I den kategorin ingår juristers arbete när det inte direkt kan kopplas till övriga kategorier. Under år 2015, när EU‑förordningen precis hade trätt i kraft, lade Naturvårdsverket mycket tid på att ta fram förslag på ändringar i miljöbalken och ett förslag på svensk förordning. Sedan 2017 har de två största kostnadsposterna för Naturvårdsverket varit övervakning respektive information och vägledning[287]. En stor del av Naturvårdsverkets arbetstid har lagts på information och vägledning, medan en stor del av konsultkostnaderna gått till övervakning[288].
Havs- och vattenmyndigheten
Diagram 6 Havs- och vattenmyndighetens användning av statliga medel för olika insatsområden
Källa: Uppgifter om finansiering och resurser från Havs- och vattenmyndigheten, 2021-11-14, samt komplettering 2022-02-16.
Havs- och vattenmyndigheten har lagt den största delen av sina resurser på övervakning under hela perioden 2015–2021, både egna personalkostnader och konsultkostnader. Därefter har myndigheten lagt mest resurser på arbete med handlingsplaner, hanteringsprogram och föreskrifter, och under en period även riskbedömningar.