Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

Försvarsmaktens personalförsörjning är underfinansierad

Det svenska försvaret saknar sedan flera år ett stort antal soldater, sjömän och gruppbefäl. Riksrevisionens granskning visar att underskottet är koncentrerat till några få organisationsenheter, och att det framför allt beror på att resurser och infrastruktur inte motsvarar bemanningsmålen.

Sjöman/militär som håller förtöjningstross till krigsfartyg.

Foto: Bezav Mahmod/Försvarsmakten

Kontinuerligt anställa soldater, sjömän och gruppbefäl – så kallade GSS/K – utgör en viktig del av det svenska försvaret, och är de personalkategorier som snabbast ska kunna sättas in vid ett anfall mot Sverige.

Försvarsmakten har under de senaste åren haft ungefär 1 000–1 500 färre GSS/K anställda än vad som bedömts nödvändigt, vilket motsvarar cirka 15–20 procent av alla GSS/K. Utöver detta är ungefär ytterligare 500–1 000 GSS/K tjänstlediga.

Riksrevisionen har därför granskat Försvarsmaktens personalförsörjning, i huvudsak perioden 2016–2020.

Den övergripande slutsatsen är att Försvarsmaktens ekonomiska mål i praktiken är frikopplade från verksamhetsmålen. Vissa enheter inom Försvarsmakten har som mål att anställa fler GSS/K än de har plats och resurser för, och saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som har angivits.

Personalbristen förvärras av att många GSS/K väljer att avsluta sin anställning tidigare än vad som ur Försvarsmaktens perspektiv vore önskvärt. Granskningen visar att arbetsuppgifterna är en viktig drivkraft för GSS/K att vara kvar på sin tjänst, och att de inte alltid motsvarar förväntningarna.

Fredrik Bonander, porträtt.

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen.

Försvarsmaktens huvudsakliga rekryteringsbas för GSS/K är värnpliktiga, vilket har inneburit att nyanställningar i huvudsak sker en gång om året – i samband med utryckning.

I takt med avhoppen växer sedan antalet vakanser ju längre året går. Det gör det successivt svårare att bedriva en god verksamhet för dem som är kvar, eftersom till exempel övningar oftast kräver ett visst antal deltagande för att vara relevanta.

Försvarsmakten hade dock inte nått personalmålen ens om alla hade stannat kvar under hela verksamhetsåret.

Riksrevisor Helena Lindberg, porträtt.

– Bemanningen har hämmats av att Försvarsmakten inte tydligt har prioriterat detta. För få anställda vid en allvarlig krissituation är såklart problematiskt ur ett beredskapsperspektiv, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer i korthet

Riksrevisionen rekommenderar Försvarsmakten att se över vilka åtgärder som behövs för att motivera GSS/K att stanna längre på de organisationsenheter som har stora underskott eller hög personalomsättning.

Dessutom bör Försvarsmakten säkerställa att organisationsenheterna har en tillräcklig mängd GSS/K i tjänst under hela året för att kontinuerligt kunna bedriva en god verksamhet, samt förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för detta.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Presskontakt: Olle Castelius, tel: 08-5171 40 04.

Uppdaterad: 06 september 2022

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?