Riksrevisionen logotype
Riksrevisionen logotype

Resultat 

Vi har granskat den nedsatta livsmedelsmomsens kostnadseffektivitet i två steg. I ett första steg undersöktes åtgärdens fördelningseffekter genom dels en skattning av hur den nedsatta momssatsen kortsiktigt påverkade livsmedelspriserna, dels en undersökning av hur köpkraftsförstärkningen idag fördelas mellan olika hushåll.

I ett andra steg har vi utvärderat åtgärdens kostnadseffektivitet genom att granska den i förhållande till andra åtgärder för att fördela köpkraft till barnfamiljer och låginkomsthushåll. Vi har även följt upp Mervärdesskattesatsutredningens studie av hur hushållens kostnadsandelar för livsmedel utvecklats över tiden.

Nedsatt livsmedelsmoms fick fullt prisgenomslag på kort sikt

En förutsättning för att nedsatt moms på livsmedel alls ska förstärka hushållens köpkraft är att momsnedsättningen resulterat i att priserna på livsmedel sänkts eller åtminstone inte höjts i samma takt som de annars skulle gjort. Det är genom sänkta priser på livsmedel som hushållen förstärker sin köpkraft.

För att undersöka momsnedsättningens prisgenomslag har Riksrevisionen använt en metod som innebär ett naturligt experiment där dels producentpriser i livsmedelskedjan, dels danska livsmedelspriser utgör kontrollgrupper.

Av skattningarna framgår att livsmedelspriserna på kort sikt sänktes i sådan utsträckning att det är rimligt att anta att hela momsnedsättningen omvandlades till sänkta priser. Vi kan däremot inte bedöma hur effekterna ser ut på längre sikt. Med utgångspunkt i skattningsresultaten utgår vi dock från fullt prisgenomslag när vi undersöker fördelningseffekterna. Att det är svårt att på lång sikt utvärdera priseffekter av skatteåtgärder – eftersom alltför många faktorer kan ha påverkat priserna – ställer samtidigt regeringen inför specifika utmaningar med avseende på hur den ska säkerställa att åtgärderna långsiktigt bidrar till att målen för utgiftsområdena uppnås.

Nedsatt livsmedelsmoms har en positiv fördelningsprofil

Vi visar i granskningen att nedsatt livsmedelsmoms har en positiv fördelningsprofil, det vill säga att den förstärker köpkraften hos målgrupperna relativt andra hushåll. Detta gäller så länge köpkraftsförstärkningen mäts i termer av procentuell förändring av hushållens ekonomiska standard. När köpkraftsförstärkningen i stället anges i kronor förändras fördelningsprofilen.

Den nedsatta livsmedelsmomsens kostnadseffektivitet är låg

Nedsatt moms på livsmedel innebär ett stöd för alla som konsumerar livsmedel, oavsett om de har barn eller inte och oavsett om de är låg- eller höginkomsttagare. Att andra grupper än målgrupperna kan tillgodogöra sig stödet innebär att åtgärdens träffsäkerhet minskar. Låg träffsäkerhet minskar åtgärdens kostnadseffektivitet eftersom det innebär att åtgärdens totala kostnad ökar i förhållande till dess måluppfyllnad.

I syfte att bedöma den nedsatta livsmedelsmomsens kostnadseffektivitet har vi i en simulering jämfört åtgärden med andra möjliga åtgärder för att förstärka köpkraften för låginkomsthushåll och barnfamiljer. Målet för simuleringen har varit att genom andra åtgärder kompensera målgrupperna för den köpkraftsförsvagning som ett slopande av nedsatt livsmedelsmoms skulle innebära. En jämförelse av de olika åtgärdernas kostnader för att uppnå motsvarande köpkraftsförstärkning för målgrupperna ligger sedan till grund för bedömningen av den nedsatta momsens kostnadseffektivitet.

Ett direkt jämförbart stöd som utgår till målgrupperna finns emellertid inte och det har varit nödvändigt att simulera en kombination av stöd som riktas till såväl barnfamiljer som låginkomsthushåll. Vi har därtill arbetat med två olika definitioner av låginkomsthushåll. I de simuleringar som Riksrevisionen gjort har barnbidraget, flerbarnstillägget och studiebidraget höjts, liksom riksnormen för ekonomiskt bistånd och bostadstillägget för bland annat pensionärer inklusive det särskilda bostadstillägget.

Simuleringarna är räkneexempel och syftar till att bedöma den nedsatta momsens kostnadseffektivitet. De ska inte ses som förslag på andra åtgärder. I valet av simulerade åtgärder hade vi kunnat använda andra stöd – på budgetens utgiftssida eller inkomstsida. Det ska vidare framhållas att de simulerade åtgärderna har sina begränsningar och problem som måste beaktas. Riksrevisionen granskar dock nedsatt moms på livsmedel endast ur kostnadseffektivitetssynpunkt och det ankommer på riksdagen att göra en samlad bedömning av åtgärden i förhållande till andra åtgärder.

Räkneexemplet visar att nedsatt moms på livsmedel har låg kostnadseffektivitet i förhållande till de simulerade åtgärderna. Kostnaderna för de simulerade åtgärderna beräknas uppgå till 13,4 miljarder kronor, vilket är ungefär hälften av den av oss beräknade skatteutgiften för nedsatt moms på livsmedel om 27,3 miljarder kronor. Det ska dock framhållas att det i simuleringen inte var möjligt att fullt ut kompensera gruppen låginkomsthushåll när de definierades som hushåll i inkomstdecilerna 1–4. Hushållen i första decilen överkompenserades något medan hushållen i decil 2–4 kompenserades i avtagande grad. Siffran 13,4 miljarder kronor är därför i underkant när denna definition av låginkomsthushåll används.

I ljuset av att kostnaderna för de simulerade åtgärderna uppgår till ungefär hälften av kostnaderna för den nedsatta livsmedelsmomsen illustrerar räkneexemplet att den nedsatta momsen inte är ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften för barnfamiljer och låginkomsthushåll. De medel som staten skulle spara på att ta bort den nedsatta momsen på livsmedel skulle bland annat kunna täcka ytterligare finanspolitiska åtgärder för att fullt ut kompensera hushållen i decilerna 2–4.

Våra simuleringar visar också att definitionen av låginkomsthushåll spelar roll för resultaten. Om simuleringen analyseras genom att låginkomsthushåll i stället definieras som hushåll med låg ekonomisk standard framkommer att de simulerade åtgärderna lyckas kompensera gruppen fullt ut. Det innebär att vi genom de simulerade åtgärderna förstärker köpkraften för barnfamiljer och låginkomsthushåll på motsvarande sätt som nedsatt moms på livsmedel, men att utgifterna för de simulerade åtgärderna uppgår till ungefär halva kostnaden för nedsatt moms på livsmedel.

Uppdaterad: 20 september 2018

Kontakta OSS

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?