Bakgrund

Under tidigt 1990-tal beslutade riksdagen att holdingbolag skulle bildas och knytas till lärosäten. Syftet var att stödja flödet av kunskap från forskning till näringsliv genom att möjliggöra för lärosätena att bedriva kommersiell verksamhet. Idag finns 18 holdingbolag knutna till olika lärosäten. Regeringen har vid flera tillfällen under 2000- och 2010-talet bedömt att holdingbolagen vid lärosätena behöver stärkas, professionaliseras och öka sin samverkan med övriga samhället.

Riksrevisionen har tidigare konstaterat problem vid vissa lärosäten som rör styrning och förvaltning av holdingbolag. Det rör sig bland annat om risk för att verksamheten inte har stöd i regeringens riktlinjer, felaktig redovisning till Regeringskansliet, brister i utformningen av avtal mellan universitet och holdingbolag, risk för bristande affärsmässighet och ägaranvisningar som inte varit formellt bindande för holdingbolaget.

Det huvudsakliga syftet med ett aktiebolag är, enligt aktiebolagslagen, att generera vinst till ägaren, i det här fallet till staten. En tidigare utredning har pekat på att holdingbolagens investeringar i nya bolag sällan är lönsamma, att utvecklingen av verksamheten är starkt beroende av externa medel och att regelverket kring hur holdingbolagen ska hantera överskott behöver förtydligas. Mot den bakgrunden har Riksrevisionen granskat styrning och verksamhet i 17 holdingbolag.

Granskningen besvarar tre frågor:

1. Ger regeringens styrning av lärosätena förutsättningar för en aktiv, professionell förvaltning med värdeskapande som övergripande mål?
2. Har lärosätena en aktiv, professionell bolagsförvaltning av holdingbolagen, med värdeskapande som övergripande mål?

Är holdingbolagens arbete med investering i projektbolag förenlig med riksdagens beslut?