Resultat

Riksrevisionen konstaterar inledningsvis att under de senaste fem åren har koncernerna sammantaget haft en höjd omsättning, ökande resultat och fler anställningar. Flera koncerner har kunnat ackumulera medel. Sammantaget är andra skattefinansierade aktörer holdingbolagens viktigaste intäktskälla. En majoritet av holdingbolagen tar emot årliga kapitaltillskott från staten. De huvudsakliga intäkterna i bolagen under åren 2014–2018 kom från uppdrag avtalade med lärosätet, bidrag från Vinnova eller andra skattefinansierade verksamheter.

Regeringen har inte styrt för en aktiv och professionell förvaltning

Regeringen har inte styrt lärosätena så att de har fått förutsättningar för en aktiv och professionell förvaltning av holdingbolagen.

Efter regeringsbeslut överfördes förvaltningen av samtliga aktier i holdingbolagen till lärosätena 1998. Beslut som rör förvaltningen av aktierna ska fattas av lärosätets styrelse men bolagsordningen får endast ändras med regeringens medgivande. Enligt Regeringskansliet ska holdingbolagen rapportera till lärosätena, som förväntas använda myndighetsdialogen som huvudsaklig kanal för dialog med Regeringskansliet kring holdingbolagen. Granskningen visar att det är mycket ovanligt att Regeringskansliet ger återkoppling på holdingbolagens rapportering, och att myndighetsdialogen nästan undantagslöst domineras av lärosätets andra verksamheter. Det resulterar i att den information om holdingbolagens verksamhet som når Regeringskansliet i praktiken blir begränsad till den skriftliga redovisningen. Den mycket begränsade återkopplingen på holdingbolagens verksamhet, i kombination med att regeringens medgivande krävs för att ändra i bolagsordningen, medför att regeringen inte har gett lärosätena förutsättningar för att utöva en aktiv och professionell förvaltning av holdingbolagen. Detta då lärosätena i hög grad saknar en dialog med regeringen, som är den som ytterst sätter ramarna för verksamheten.

Riksdagen har inte fått information om holdingbolagen så som utbildningsutskottet efterfrågat. Regeringen har inte publicerat någon uppföljning av ägarstyrningen av holdingbolagen vid universitet och högskolor sedan 2012, och heller inte någon uppföljning av att arbetet med ekonomiska mål fungerar ändamålsenligt.

Regeringen har inte utrett effekter eller resultat av holdingbolagens arbete med kommersialisering av kunskaper från universitet och högskolor, och heller inte utvärderat verksamheten inför att nya bolag startats eller följt upp måluppfyllelsen i kapitaltillskotten till de så kallade idébankerna. Det innebär att det finns risk för att regeringens beslut om att vissa lärosäten ska få starta holdingbolag kan ha fattats på bristfällig grund. Under granskningens gång har dock regeringen tillsatt en utredning som bland annat ska föreslå om holdingbolag (inklusive dotterbolag) är ett effektivt och ändamålsenligt sätt för att kommersialisera forskning, samt föreslå hur verksamheten bör följas upp.

Riksdagen får inte information om holdingbolagen i samma ordning som för andra statligt ägda bolag.

Lärosätenas förvaltning kan bli mer aktiv, professionell och värdeskapande

Eftersom holdingbolagen är aktiebolag men saknar särskilt beslutade samhällsuppdrag­ och heller inte har någon vinstbegränsning i respektive bolagsordning, ska det huvudsakliga syftet med de enskilda holdingbolagen vara att generera vinst till ägaren, det vill säga staten. Företrädare för flera bolag ser de samhälleliga vinsterna med verksamheten som viktiga, bredvid kraven på avkastning, och ur flera bolags perspektiv vore det önskvärt att holdingbolagen hade ett särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Lärosätenas styrdokument för bolagen – de så kallade ägardirektiven – har inte alltid uttryckligt stöd i riksdagens ambitioner och regeringens riktlinjer. Tre ägardirektiv innehåller formuleringar om att bolaget ska arbeta med icke-kommersiella eller icke vinstdrivande företag, och i åtta ägardirektiv finns anvisningar om att verka för regional näringslivsutveckling. Ägardirektiven innehåller också olika tolkningar av vad uppdraget att förmedla uppdragsutbildning innebär. Regeringen konstaterade i oktober 2019 att det saknas tydliga riktlinjer för vilken verksamhet som bör bedrivas i holdingbolagens tjänstebolag.

Få lärosäten följer upp uppdragsavtalen i syfte att säkerställa att holdingbolagen uppfyllt avtalen. Flera bolagsstyrelser har brister i sitt långsiktiga arbete för värdeskapande. Sju holdingbolag saknar helt mål för verksamheten och tre saknar både mål och strategier. Fem holdingbolag saknar en av styrelsen fastslagen strategi för avyttring av projektbolag. De flesta bolagsstyrelserna arbetar med riskhantering på något sätt. Flera bolag saknar dock en skrivning i styrelsens arbetsordning som anger dess ansvar för riskhantering, och endast tre bolag har en mer utarbetad struktur för riskhanteringen.

Bolagen investerar vanligen enligt riktlinjerna

Nästan alla holdingbolag investerar i bolag som bedriver forsknings- och utvecklingsarbete för kommersiell exploatering, och i de allra flesta fall finns en koppling till forskning eller utbildning på lärosätet. Det förekommer att investeringarna i nya bolag genererar överskott, men enligt bolagen är majoriteten av investeringarna inte ekonomiskt lönsamma på kort sikt.