Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

2. Krav på miljöhänsyn vid upphandling

Kraven på att beakta miljömässig hållbarhet finns både i upphandlingslagstiftningen och i andra författningar. Den vanligaste typen av miljöhänsyn är att ställa miljökrav, vilka kan utformas på en rad olika sätt.

Avsnitt

2.1 Miljöhänsyn ska beaktas i de flesta upphandlingar

Som framgick i kapitel 1 finns bestämmelser om att myndigheter som genomför upphandlingar bör beakta miljöhänsyn om upphandlingens art motiverar det. Den svenska upphandlingslagstiftningen består av fyra upphandlingslagar. Kraven på att beakta miljöhänsyn är de samma i tre av lagarna: LOU, LUF och LUK.

  • Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) är den upphandlingslag som används av flest aktörer och i flest upphandlingar. LOU gäller för alla upphandlingar som inte omfattas av någon annan av lagarna.
  • Lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) används för upphandlingar kopplade till offentliga åtaganden inom vatten- och energiförsörjning, transporter eller posttjänster.
  • Lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK) används för upphandlingar av koncessioner, vilket är när en leverantör får i uppdrag att utföra en tjänst eller ett uppdrag åt en tredje part, som också ska betala leverantören.
  • Lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) används för upphandling av bland annat militär utrustning eller upphandlingar som är särskilt känsliga. I lagen finns det inga krav på att beakta miljöhänsyn. Den innehåller däremot bestämmelser som gör det möjligt att ställa miljökrav för den myndighet som vill göra det.

Miljöledningsförordningen

Det är 187 myndigheter som omfattas av förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter, inklusive de flesta av de större myndigheterna.[17] Förordningen ställer krav på att myndigheterna inför ett miljöledningssystem i sin verksamhet, avsett att integrera miljöhänsyn i myndighetens verksamhet.[18] Ett miljöledningssystem är en övergripande struktur som beskriver hur en organisation ska ta hänsyn till miljöfrågor i sitt arbete. I det arbetet ingår bland annat att myndigheten ska utreda vilken miljöpåverkan som myndighetens verksamhet ger upphov till, och att myndigheten ska ta fram en miljöpolicy och miljömål för verksamheten. Syftet med detta är att minska negativ miljöpåverkan och att myndighetens arbete med de här frågorna fortlöpande ska förbättras.[19]

I förordningen framgår att miljöanpassning av upphandlingar ska ingå i myndigheternas miljöledningsarbete om sådan anpassning är möjlig. Myndigheterna som omfattas av förordningen ska redovisa sitt miljöledningsarbete till Naturvårdsverket.[20]

Ytterligare lagar och förordningar

Det finns även författningar som innehåller krav på miljöanpassad upphandling inom specifika områden och författningar som påverkar olika delar av myndigheternas generella miljöarbete.[21]

2.2 Miljöhänsyn vid upphandling kan se olika ut

Ett vanligt sätt att ta miljöhänsyn vid upphandling är att ställa olika former av miljökrav, men miljöhänsyn kan även tas på flera andra sätt.

2.2.1 Miljökrav i upphandlingar

När en upphandlande myndighet beslutar om vilka krav som ska ställas i en upphandling kan de formulera egna krav eller hämta dem från någon annan, till exempel från Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst. Kraven kan vara obligatoriska eller meriterande att uppfylla för de leverantörer som vill vinna en upphandling. Upphandlingslagstiftningen ger utrymme för följande fyra typer av krav som påverkar upphandlingen på olika sätt.[22]

Kvalificeringskrav

Kvalificeringskrav ska uppfyllas av leverantören för att få delta i en upphandling. Ofta ställs sådana krav på någon särskild aspekt av leverantörens förmåga eller kapacitet. Ett relativt vanligt förekommande miljökrav i upphandlingar är till exempel att en leverantör ska ha ett certifierat miljöledningssystem för att få lämna ett anbud i en upphandling. Ett annat exempel på kvalificeringskrav är att leverantören ska ha anställda som har genomgått en särskild miljöutbildning.

Tekniska specifikationskrav

I en teknisk specifikation anger den upphandlande organisationen obligatoriska krav på varan, tjänsten eller entreprenaden som ska upphandlas. Om kontorspapper ska upphandlas kan det till exempel handla om att pappret ska vara tillverkat av återvunnen pappersmassa. För fordon kan ett krav vara att fordonet ska drivas av el.

Tilldelningskriterier

Tilldelningskriterier är frivilliga för en leverantör att uppfylla, men att göra det ger större chans att vinna upphandlingen. Ett tilldelningskriterium kan till formen vara utformat som kravet ovan på att fordon ska drivas av el, men med skillnaden att detta krav inte är obligatoriskt. I stället innebär ett uppfyllande av kriteriet att leverantörens anbud kommer räknas som mer fördelaktigt jämfört med om kriteriet inte hade varit uppfyllt.

Särskilda kontraktsvillkor

Särskilda kontraktsvillkor är villkor som leverantören ska uppfylla så länge som kontraktet gäller. Villkoren börjar bara gälla för en leverantör när denna tecknar ett kontrakt, vilket till exempel kan underlätta för mindre leverantörer som planerar att expandera sin verksamhet eller göra investeringar om de vinner kontraktet.

2.2.2 Andra former av miljöhänsyn

Utöver att ställa miljökrav kan myndigheter ta andra former av miljöhänsyn.

Myndigheter kan minska sin konsumtion

Myndigheterna kan ta miljöhänsyn genom att minska sin konsumtion av varor och tjänster, särskilt sådana som medför större inverkan på miljön. Detta kan till exempel åstadkommas genom att minska sin användning av en vara eller tjänst, minska spill och svinn, eller att i större utsträckning återanvända produkter (till exempel genom att rekonditionera möbler).

Myndigheter kan genom upphandling medverka till att utveckla nya tekniker och produkter

Nya produkter och tekniker beskrivs ofta som en viktig del i omställningen till ett mer miljömässigt hållbart samhälle. Ett sätt att ta miljöhänsyn i upphandlingar kan därför vara att stimulera innovation hos tänkbara leverantörer. Det kan göras genom att ställa krav på vilka funktioner leverantören ska tillgodose, i stället för att specificera hur det ska gå till. Det gör det möjligt att i anbud inkludera nya typer av tekniker, utan att den upphandlande organisationen behöver definiera dem i kravställningen. Att ställa bra funktionskrav kan dock vara svårt, då det kräver att den upphandlande organisationen på ett tydligt och uttömmande sätt specificerar vilka behov en produkt är avsedd att fylla.

  • [17] 22–32 §§ förordningen om miljöledning i statliga myndigheter.
  • [18] 3 § förordningen om miljöledning i statliga myndigheter.
  • [19] 4, 7, 11 och 12 §§ förordningen om miljöledning i statliga myndigheter.
  • [20] 13 och 20 §§ förordningen om miljöledning i statliga myndigheter.
  • [21] Se lagen (2011:846) och förordningen (2022:315) om miljökrav vid upphandling av vissa tjänster inom vägtransportområdet, förordningen (2020:486) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och förordningen (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Se även klimatlagen (2017:720), avfallsförordningen (2020:614) och förordningen (2017:1334) om klimatbonusbilar.
  • [22] Detta regleras främst i 6, 9, 13–17 kap. lagen om offentlig upphandling. Jämför också 19 kap. 2 och 9 §§ lagen om offentlig upphandling. Motsvarande bestämmelser finns även i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna och i lagen om upphandling av koncessioner.

Uppdaterad: 22 november 2022

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?