I den här rapporten samlar jag de viktigaste iakttagelserna i Riksrevisionens granskning under det gångna året. Riksrevisionen har ett stort ansvar som en del i riksdagens kontrollmakt. Som riksrevisor beslutar jag självständigt, med beaktande av lagstiftningen, vilken huvudsaklig inriktning granskningen ska ha. Jag tar beslut om vad som ska granskas, hur det ska granskas och vilka slutsatser som ska dras av granskningen.[1] Innan jag beslutar att inleda ett granskningsärende samråder jag med riksrevisionsdirektören.[2]
Med den här rapporten vill jag ge min översiktliga och sammanhållna bild av det gångna årets granskning.[3] Rapporten är en del i hur riksdagen följer upp Riksrevisionens kvalitet, effektivitet och produktivitet.
Avsnitt
1.1 Iakttagelser ska bedömas i sitt sammanhang
Under året gör vi många olika iakttagelser i vår granskning av det statliga åtagandet. Att vi gör en iakttagelse betyder att vi har sett att något i den granskade verksamheten avviker från hur det borde vara, till exempel att redovisningen inte följer regelverket eller att myndigheten inte når sina mål.
När jag bedömer vilka iakttagelser som är årets viktigaste gör jag det utifrån deras sammanhang. Iakttagelser kan vara viktiga för att de är ekonomiskt omfattande eller för att de har gjorts i flera granskningar, men de kan också vara viktiga av andra skäl. En viktig iakttagelse kan tydliggöra ett problem som kan få allvarliga konsekvenser om det inte åtgärdas. Den kan också peka på en återkommande brist i den statliga verksamheten som tyder på att problemen antingen inte har åtgärdats eller att de är utbredda. Iakttagelser kan också vara viktiga för att de är aktuella, till exempel för att de har sin bakgrund i förändrad lagstiftning och regeringens styrning, eller för att de knyter an till den mer generella samhällsutvecklingen.
1.2 Iakttagelserna presenteras utifrån tre huvudsakliga risker
Underlaget till den här rapporten utgörs av 26 granskningsrapporter[4] som publicerats mellan april 2023 och mars 2024, från vårt förebyggande arbete under 2023, och av granskning av 226 årsredovisningar för räkenskapsåret 2023, som resulterat i 17 modifierade revisionsberättelser[5] och 8 revisionsrapporter.[6]
Rapporten är strukturerad i tre kapitel utifrån de risker som anger granskningens huvudsakliga inriktning och som presenteras i granskningsplanen. De tre huvudsakliga riskerna är risk för brister i
- de offentliga finanserna
- styrning, uppföljning och rapportering
- organisering, ansvar och samordning.
Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt. Målet för Riksrevisionen är att göra revision som gör skillnad, i dag och i morgon. Riksrevisionen granskar bland annat den verksamhet som bedrivs av regeringen, statliga myndigheter, statliga bolag och stiftelser. Vi granskar myndigheternas årsredovisningar för att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna är rättvisande samt om ledningens förvaltning följer lagar och regler. Vi granskar också det statliga åtagandet med utgångspunkt i indikationer på problem med hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse. Vi bedriver vår granskning genom årlig revision och effektivitetsrevision.[7]
Uppföljning av granskningen görs med grund i bland annat Riksrevisorns årliga rapport, den årliga uppföljningsrapporten och den årliga granskningsplanen.