Digitaliseringen av samhället har på ett genomgripande sätt påverkat medborgare, näringsliv och offentlig sektor sedan 1980-talet och framåt. Den svenska staten kom tidigt att ta olika initiativ till att formulera riktlinjer för en svensk it-politik. I detta kapitel beskrivs arbetet med digitalisering i staten, med betoning på de mål och ambitioner som gäller i dag och det arbete som genomförts under senare år.
Avsnitt
2.1 Statsmakterna har högt satta mål för digitaliseringen
Riksdag och regering har beslutat om ambitiösa mål för digitaliseringen av offentlig förvaltning. Regeringen har presenterat flera strategier på området, men även EU:s lagstiftning påverkar i hög grad myndigheternas arbete med digitalisering.
Riksdagen beslutade i början av 2010-talet om ett ambitiöst men också konkret mål, nämligen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.[18] Det gemensamma arbetet ska vara inriktat mot tre målbilder: en enklare vardag för företag och privatpersoner, en öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt en effektivare offentlig verksamhet.
År 2011 beslutade regeringen om en strategi för it-politiken.[19] Här upprepas riksdagens mål och målbilder, men det sägs även att Sverige ligger i topp i andra mätningar om t.ex. jämställdheten inom it-sektorn och skolelevers förmåga att använda datorer. År 2012 redovisade regeringen ytterligare en strategi som handlar om digitaliseringen av statsförvaltningen.[20] Regeringens mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten.
År 2017 presenterade regeringen en ny digitaliseringsstrategi.[21] Visionen är ett hållbart digitaliserat Sverige. Det övergripande målet är fortsatt att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att nå det övergripande målet innehåller strategin fem delmål, nämligen digital kompetens, digital trygghet, digital innovation, digital ledning och digital infrastruktur. Ett digitaliseringsråd med tillhörande kansli inrättades för att stödja strategins genomförande. I Regeringskansliet inrättades även en samordnande statssekreterargrupp.
2.2 Olika aktörer har fått uppdrag att främja digitalisering
Digg är en statlig myndighet som inrättades 2018, med uppgiften att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen. Syftet är att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och minska fragmenteringen i svensk digital förvaltning.[22] Digg har bland annat i uppgift att arbeta med att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Digg har även en rad andra uppgifter som rör digitalisering av offentlig förvaltning. Digg arbetar med att möjliggöra flera olika e-legitimationer i Sverige, även andra EU-länders lösningar i enlighet med eIDAS-förordningen.[23] Digg ska dessutom främja tillgängliggörande av öppna offentliga data, ett område där Sverige låg bland de sista inom OECD 2019.[24]
Innan Digg bildades växlade uppdraget att främja och stödja digitaliseringen av statlig förvaltning mellan olika aktörer. Centrala aktörer har varit E-delegationen, Digitaliseringskommissionen, Digitaliseringsrådet och Expertgruppen för digitala investeringar. Utöver detta har regeringen dessutom tillsatt en rad utredningar.[25]
E-delegationen inrättades 2009 och var en expertgrupp med uppdrag att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning.[26] Slutbetänkandet innehöll bland annat rekommendationer och ställningstaganden om att digitala tjänster ska vara förstahandsval inom offentlig sektor, informationsutbyte mellan myndigheter behöver bli avgiftsfritt och en långsiktig finansieringsmodell för förvaltningsgemensamma lösningar.[27] eSamverkansprogrammet (eSam) bildades 2015 genom att generaldirektörer som ingick i E-delegationen fortsatte samarbetet kring offentlig samverkan för ökad digitalisering på frivillig grund. I dag ingår 34 medlemmar i eSam.
Digitaliseringskommissionen fick 2012 i uppdrag av regeringen att verka för att det it-politiska målet i den digitala agendan uppnås, och att regeringens ambitioner inom området fullföljs. Kommissionen var en uppföljare till Digitaliseringsrådet som inrättades 2011. Kommissionens uppdrag var dels att redovisa kunskapssammanställningar om digitaliseringens effekter på samhället och individen, dels att bistå Regeringskansliet i den fortsatta utvecklingen av digitaliseringspolitiken. Kommissionen tog också fram statistik inom området.
Expertgruppen för digitala investeringar var aktiv under 2017–2018 och hade i uppdrag att ge råd och stöd till 20 myndigheter som tillsammans stod för hälften av statens samlade it-kostnader. Expertgruppens uppdrag överfördes till Digg 2018. Även Ekonomistyrningsverket (ESV) har haft uppdrag som rört statens it‑kostnader. ESV fick 2017 i uppdrag att följa de statliga myndigheternas användning av it och hur de tar till vara digitaliseringens möjligheter. Digg har en instruktionsenlig uppgift att följa offentlig förvaltnings digitalisering.
Digitaliseringsrådet är en grupp förordnade ledamöter som digitaliseringsministern träffar regelbundet och som sedan 2017 ska bidra till bättre samordning och ett effektivt genomförande av regeringens strategiska arbete med digitalisering. Rådet består av tio ledamöter som träffas ett antal gånger per år för rådsmöten som digitaliseringsministern ansvarar för. Digitaliseringsrådet ska bland annat följa och stödja regeringens arbete med digitaliseringen, följa digitaliseringen i omvärlden och lämna förslag på konkreta insatser till regeringen. Vissa analysuppgifter överfördes 1 september 2021 till Digg. Digitaliseringsrådet ska fortsätta till den 31 december 2023.
2.3 Regeringen styr myndigheterna genom uppdrag
Regeringen har i varierande grad styrt de myndigheter vi har granskat genom uppdrag och uppgifter som rör digitala tjänster riktade till enskilda.[28] Framför allt har regeringen tilldelat myndigheterna uppdrag i regleringsbrev. Av myndigheterna som vi granskat, är det endast Pensionsmyndigheten som i instruktionen fått en uppgift som rör digitala projekt, i detta fall med att utveckla tjänsten Min pension, som är ett samarbete mellan pensionsbolagen och staten.
Samtliga av de tio undersökta myndigheterna har tilldelats uppdrag som på något sätt rör digitalisering. För vår granskning är de uppdrag som berör digitala tjänster för privatpersoner av speciellt intresse. Men det förekommer även digitalisering i bredare mening, som styrts genom mer övergripande uppdrag. Ett exempel är uppdrag om att myndigheterna ska ta vara på digitaliseringens möjligheter.[29]
Regeringen har under perioden gett myndigheterna några uppdrag som specifikt rör digitala tjänster riktade till privatpersoner. Ett exempel är att flera myndigheter har uppmanats arbeta för en ökad anslutning till infrastrukturen Mina meddelanden.[30] Arbetsförmedlingen är en av de myndigheter som fått flest uppdrag som rör digitalisering. Flera av dessa är kopplade till reformeringen av det arbetsmarknadspolitiska systemet eller förändringar av myndighetens uppdrag. Arbetsförmedlingen har exempelvis fått i uppdrag att utveckla sin service på distans för att värna likvärdig service i hela landet. Uppdraget hade särskilt fokus på personer med funktionsnedsättning eller de som är i behov av språkstöd.[31] Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten har fått uppdrag som handlar om att utnyttja digitala tjänster i kontakten med brottsutsatta.[32] Ytterligare ett exempel är att Försäkringskassan har fått uppdrag om att utveckla sin befintliga webbplats för att bidra till en mer heltäckande information om tandvårdsstödet.
2.4 EU:s direktiv och förordningar påverkar
Det finns flera EU-förordningar och EU-direktiv som påverkar statliga myndigheters arbete med att digitalisera sin verksamhet. EU har beslutat om webbtillgänglighetsdirektivet, som implementerats stegvis fram till 2021 och omfattar offentlig sektor samt statliga och kommunala bolag som uppfyller vissa krav. Direktivet ligger till grund för lagen om tillgänglighet i digital offentlig service. Lagen innehåller bestämmelser som innebär att tjänster och information som en offentlig aktör tillhandahåller genom en webbplats eller mobil applikation ska vara tillgänglig. Sådan digital service ska uppfylla kraven genom att vara a) möjlig att uppfatta, b) hanterbar, c) begriplig och d) robust. Genom att följa en särskild europeisk standard kan webbplatser och mobila applikationer leva upp till kraven. Lagen innehåller även bestämmelser om att offentliga aktörer ska tillhandahålla en så kallad tillgänglighetsredogörelse. Digg har i uppdrag att vara tillsynsmyndighet för webbtillgänglighetsdirektivet.[33]
EU-förordningen om en gemensam digital ingång gäller så kallade gränsöverskridande förfaranden och påverkar arbetet med digitalisering.[34] Förordningen innebär i korthet att det ska bli enklare för privatpersoner och företag att agera över gränserna inom EU (exempelvis flytta inom EU). Det ska därför finnas en digital ingång på EU-nivå, som lotsar användarna vidare till relevanta digitala tjänster i varje medlemsstat. Förordningen anger också att användare bara ska behöva lämna en uppgift en gång i ett antal utpekade gränsöverskridande förfaranden. Digg är utsedda till nationell samordnare i Sverige enligt förordningen.
Ytterligare en EU-förordning som är svensk lag och som påverkar myndigheternas digitala tjänster riktade till privatpersoner är eIDAS-förordningen.[35] Förordningen gäller sedan 2018 och innebär bland annat att offentliga aktörer behöver tillåta inloggning med utländska e-legitimationer i sina digitala tjänster. Digg ansvarar för de svenska förbindelsepunkterna för gränsöverskridande elektronisk identifiering i enlighet med eIDAS-förordningen. EU:s dataskyddsförordning (GDPR) påverkar också arbetet med att utveckla digitala tjänster riktade till privatpersoner.