1. Inledning

Avsnitt

Riksrevisionen är en oberoende revisionsmyndighet. Vi har ett långtgående granskningsmandat som innebär att riksrevisorn inom lagens ramar självständigt beslutar vad som ska granskas, på vilket sätt granskningen ska genomföras och vilka slutsatser som ska dras av den. Statliga myndigheter och andra organisationer som vi får granska ska lämna den hjälp, de uppgifter och de upplysningar som vi begär för granskningen.

Vårt oberoende och det långtgående granskningsmandatet ställer särskilda krav på hur vi planerar och följer upp vår granskningsverksamhet. Vår granskning ska vara relevant och transparent och det ska vara möjligt att se vad den bidrar till.

Riksrevisionens uppföljningsrapport 2023 är den sjuttonde i ordningen sedan 2007. Rapporten ska ge riksdagen underlag för att bedöma resultatet av Riksrevisionens granskning, det vill säga om granskningen bidragit till en bättre statlig verksamhet. Därutöver syftar rapporten till att stärka det interna lärandet inom Riksrevisionen. Genom regelbunden uppföljning och återföring av erfarenhet kan vi utveckla såväl vår granskning som rapporteringen av granskningens resultat.

Vi lämnar rapporten till riksdagens finansutskott, som i riksdagen har ansvar för att säkerställa relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet.[2] Vi gör rapporten tillgänglig för allmänheten genom att publicera den på vår webbplats. På så sätt kan uppföljningsrapporten också ge andra än riksdagen kunskap om Riksrevisionens granskning och om hur granskningen tas emot och vad den leder till.

I det här inledande kapitlet redovisar vi utgångspunkter för uppföljningen och för uppföljningsrapportens struktur. Nytt för i år är en fördjupad analys av den årliga revisionens granskning.

1.1 Att följa upp granskningsverksamheten

Att följa upp resultatet av sin granskning, och att redogöra för uppföljningen hos parlament och allmänhet, är allmänt förekommande bland nationella revisionsorgan. Det bottnar i en ambition att revision ska leda till förbättringar och ytterst gagna de människor som berörs av de granskade verksamheterna. Genom att följa upp granskningen och presentera resultatet av uppföljningen kan nationella revisionsorgan visa för sina intressenter om den verksamhet som de bedriver är relevant och gör skillnad.[3]

Att ett revisionsorgan återkommande följer upp sin granskning och rapporterar resultatet till riksdag och allmänhet kan därtill i sig bidra till att granskningen får avsedda effekter. Att vi följer upp vår granskning ger ytterligare incitament för regering, myndigheter och andra att hantera de iakttagelser vi gjort och de rekommendationer vi lämnat. Samtidigt innebär uppföljningen en möjlighet för de som granskas att visa hur de hanterat vår granskning och vilka åtgärder de vidtagit utifrån iakttagelser och rekommendationer.

1.2 Svårigheter i uppföljningen av granskningens resultat

Att mäta resultaten av Riksrevisionens granskning är en komplex uppgift. En del av våra slutsatser och rekommendationer leder tydligt och ganska omgående till åtgärder från regeringen eller de berörda myndigheterna. I andra fall är det svårt att bedöma genomslaget, och det är inte alltid möjligt att dra slutsatsen att just Riksrevisionens granskning är anledningen till att regering och myndigheter vidtagit åtgärder. Det kan också vara så att de verksamheter som granskats inte delar Riksrevisionens bedömningar och slutsatser.

Vidare tar det ofta tid innan Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer medför åtgärder. Exempelvis kan iakttagelser från granskningar behöva fortsatt utredning inom Regeringskansliet, myndigheterna eller kommittéväsendet. Riksrevisionens granskningar utgör i dessa fall ofta ett underlag som utredningarna refererar till. De metoder som tillämpas i uppföljningsrapporten fångar inte alla långsiktiga effekter, och vi kan förvänta oss skilda resultat i olika tidsperspektiv.

1.2.1 Riksrevisionen följer upp granskningens resultat

Genomslag kan betyda olika saker och det finns olika sätt att följa upp resultatet av granskningen. Uppföljning kan avse de granskade organisationernas upplevelser av att bli granskade och deras syn på granskningen som genomförts, eller mottagandet av granskningen och rapporteringen om den i media. Genomslag kan också handla om antalet besök och nedladdningar på revisionsmyndighetens webbplats. Några revisionsmyndigheter bedömer resultatet i form av besparingar som deras granskning har bidragit till.

I den här uppföljningsrapporten riktar vi i huvudsak fokus mot utfallet i de granskade verksamheterna, efter Riksrevisionens granskning. Det innebär att vi följer upp granskningen för att veta i vad mån de som vi granskat har vidtagit åtgärder till följd av vår granskning och om åtgärderna leder till förbättringar i den granskade verksamheten.

Uppföljningen avser både effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Uppföljningen av effektivitetsrevisionens granskningsrapporter baseras på ett slumpmässigt urval av ett antal rapporter, 4–5 år efter publicering. Därtill följer Riksrevisionen upp samtliga rapporter på kortare sikt och publicerar resultaten på vår webbplats. Uppföljningen av den årliga revisionens granskning gör vi utifrån samtliga modifierade revisionsberättelser och de revisionsrapporter med rekommendationer som Riksrevisionen lämnade för revisionsåret 2021. Vi bedömer att det angreppssättet ligger i linje med vad riksdagen uttryckt om att det är önskvärt att Riksrevisionen så långt möjligt redovisar vilka effekter vår granskningsverksamhet har haft. Därför ligger fokus i uppföljningen på följderna av Riksrevisionens granskningar och på om staten till exempel fått ett mer effektivt utbyte av sina insatser tack vare Riksrevisionens verksamhet.[4] Vi har också valt att rapportera om utfallet 4–5 år efter granskningen, för att göra det möjligt att bilda sig en uppfattning om förbättringar och om de problem som kvarstår i de granskade verksamheterna.[5] Därtill redovisar vi resultatet av den årliga revisionens förebyggande arbete i uppföljningsrapporten.[6]

1.3 Underlag för uppföljningen

Det finns rutiner och bestämmelser för hur Riksrevisionens granskning ska omhändertas av riksdag, regering, myndigheter och andra vi granskat. Om Riksrevisionen lämnar en modifierad revisionsberättelse betyder det att myndighetens årsredovisning innehåller ett eller flera väsentliga fel. Myndigheten ska då redovisa för regeringen vilka åtgärder den vidtagit eller avser att vidta med anledningen av den modifierade revisionsberättelsen. Redovisningen ska lämnas inom en månad efter det att revisionsberättelsen överlämnats.[7] Dessa redovisningar kan vi använda oss av när vi följer upp genomslaget av vår granskning.

På motsvarande sätt är det reglerat hur effektivitetsrevisionens granskningsrapporter ska hanteras. Vi lämnar dem till riksdagen som i sin tur sänder dem vidare till regeringen. Regeringen ska inom fyra månader återkomma till riksdagen med en skrivelse med svar på granskningen.[8] Skrivelsen bereds av ansvarigt utskott och beslutas av riksdagen. Ledamöterna har möjlighet att väcka motioner i samband med beredningen av skrivelsen, och det förekommer att utskott lämnar så kallade tillkännagivanden till regeringen.[9] I vår uppföljning tar vi vanligtvis kontakt med berörda myndigheter och kontaktpersoner på ansvariga departement i syfte att fördjupa förståelsen av granskningens resultat.

Riksrevisionen har tillgång till löpande digital omvärldsbevakning av traditionella och sociala medier. Varje år sammanställer Riksrevisionens kommunikationsavdelning information om Riksrevisionen i media. Mycket medieuppmärksamhet behöver inte innebära att granskningen leder till åtgärder av regering eller myndigheter.[10] Synlighet i media är ändå viktigt eftersom det kan bidra till förståelse, acceptans och genomslag för revisionens iakttagelser, slutsatser och rekommendationer. Det kan i sin tur öka allmänhetens insyn i den statliga verksamheten.

Hög kvalitet i granskningen och god kommunikation med de granskade organisationerna kan bidra till att granskningen får genomslag.[11] Riksrevisionen följer upp granskningen med enkäter till dem vi granskat. Den årliga revisionen ber varje år alla myndigheter att svara på en enkät om hur de bedömer revisionen av deras årsredovisningar. Det är en möjlighet för myndighetsledningarna att ge återkoppling på en övergripande nivå till oss. Resultaten ger värdefull information om vårt arbete och en återkoppling till de ansvariga revisorerna på utfört arbete. Även effektivitetsrevisionen skickar en enkät med ett antal frågor till granskningsobjekten efter att granskningen slutförts. Enkäten omfattar tre frågor om genomförande, kommunikation och själva granskningsrapporten.[12]

1.3.1 Disposition

Efter detta inledande kapitel följer kapitel 2 där vi gör en sammanfattande bedömning av resultatet av vår granskningsverksamhet. Kapitlet sammanfattar resultatet av effektivitetsrevisionens uppföljning av granskningsrapporter. Vidare sammanfattar det den årliga revisionens uppföljning av hur berörda myndigheter hanterat de modifierade revisionsberättelser och de rekommendationer som riktats till dem i så kallade revisionsrapporter för räkenskapsåret 2021. Kapitlet innehåller också en redovisning av uppgifter från vår uppföljning av Riksrevisionens synlighet i media.

I kapitel 3 redovisar Riksrevisionen en uppföljning av den årliga revisionens granskning av myndigheters årsredovisningar för räkenskapsåret 2021. Vi har följt upp vilka åtgärder de granskade myndigheterna har vidtagit med anledning av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter. Vi presenterar också analyser av modifierade revisionsberättelser under tidsperioden 2014–2021.

I kapitel 4 presenterar vi uppföljningar av effektivitetsrevisionens granskningar. Uppföljningen avser 22 av de totalt 37 granskningsrapporter som beslutades under perioden april 2018–mars 2019.

I de fyra bilagorna finns mer detaljerade uppgifter om den årliga revisionens underlag för uppföljning. Här finns också en kvantitativ sammanställning av effektivitetsrevisionens uppföljning.