Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

2. Sammanfattande bedömning av granskningens resultat

I det förra kapitlet diskuterade vi bland annat vilka utmaningar som finns när det gäller att mäta resultatet av vår granskning. Med dessa förbehåll i åtanke är vår sammanfattande bedömning att den samlade granskningen genom årlig revision och effektivitetsrevision har haft genomslag och har bidragit till förbättringar i den granskade verksamheten.

I de flesta fall har revisionsberättelser och revisionsrapporter från den årliga revisionen, och granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen, medfört någon form av åtgärd från regeringen eller andra granskade verksamheter. Åtgärderna ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer.

Avsnitt

2.1 Effektivitetsrevisionens uppföljning

Effektivitetsrevisionens granskning omfattar uppföljning av 22 av totalt 37 granskningsrapporter som publicerades under perioden april 2018–mars 2019. Uppföljningen visar att det skett förbättringar inom de granskade verksamheterna. Vi bedömer att fel och brister kvarstår i många fall, även om det kan vara svårbedömt. Uppföljningen visar också att regeringen och övriga granskade verksamheter ofta anger att de haft nytta av Riksrevisionens granskning.[13]

Sammantaget bedömer vi att 19 av de 22 uppföljda granskningarna medfört att regering och övriga granskade organisationer har vidtagit åtgärder. I en granskning kan rekommendationer riktas till både regeringen och övriga granskade verksamheter.

Uppföljningarna redovisas närmare i kapitel 4, och i bilaga 1 finns en kvantitativ redovisning av uppgifterna, tillsammans med motsvarande uppgifter från de fyra föregående åren. Här framgår att Riksrevisionen i 16 av 22 granskningsrapporter riktat rekommendationer till regeringen och i 14 rapporter riktat rekommendationer till andra organisationer.

När vi följer upp granskningsrapporterna utifrån rekommendationerna ser vi att regeringen i ungefär hälften av fallen uppgett att den haft nytta av granskningarna. Regeringen har också enligt vår bedömning vidtagit åtgärder i 11 av 16 uppföljda granskningar som riktar rekommendationer till regeringen. Av uppföljningen framgår att regeringens vanligaste åtgärder är att ge myndigheter uppdrag i regleringsbrev.

Motsvarande gäller för granskningar med rekommendationer till andra organisationer än regeringen. Dessa myndigheter, bolag och stiftelser har i 11 av 14 fall uppgett att de har haft nytta av granskningen, i de fall rekommendationer riktats till dem. Vår bedömning är att de har vidtagit åtgärder till följd av samtliga 14 granskningar. Återkommande åtgärder för de andra organisationerna är att utveckla sin redovisning eller sin information. Det är också vanligt att de granskade organisationerna väljer att utveckla eller ändra i sina interna instruktioner.

2.2 Myndighetsenkäten

I anslutning till avslutad granskning skickar vi en enkät till de myndigheter som granskats. Den innehåller tre frågeområden: genomförande,[14] kommunikation[15] och själva granskningsrapporten.[16] Resultaten inom dessa områden uppgick 2022 till 4,5 respektive 4,5 och 4,1 av maximalt 5 poäng.[17]

2.3 Resultatet av den årliga revisionens granskning

Riksrevisionen har följt upp resultatet av den årliga revisonens granskning för räkenskapsåret 2021. Granskningen omfattade sammantaget 226 årsredovisningar. En stor del av Riksrevisionens granskning sker löpande under året innan myndigheterna har upprättat sina årsredovisningar, genom så kallad tidigarelagd granskning.

När all granskning är avslutad lämnar den årliga revisionen en revisionsberättelse för varje granskad årsredovisning. Om årsredovisningen innehåller väsentliga fel lämnar Riksrevisionen en modifierad revisionsberättelse. I den modifierade revisionsberättelsen bedömer vi hur felet påverkar olika delar av årsredovisningen och beskriver varför vi bedömer att det är ett väsentligt fel.

Vi lämnar en skriftlig revisionsrapport när den ansvariga revisorn bedömer att det finns betydande brister i myndighetens interna styrning och kontroll. Vi lämnar också en skriftlig revisionsrapport när det finns väsentliga fel i årsredovisningen som behöver utvecklas mer än vad som framgår i den modifierade revisionsberättelsen. I revisionsrapporten framgår de identifierade bristerna, deras eventuella effekter och rekommendationer med förslag på lämpliga åtgärder. Om den ansvariga revisorn bedömer att regeringen bör ta del av innehållet skickas revisionsrapporten med kopia till det berörda departementet.

I uppföljningsrapporten redovisar vi uppföljningen av de modifierade revisionsberättelserna och de revisionsrapporter med rekommendationer som vi lämnat till dem vi granskat. Syftet med uppföljningen är att bedöma om rapporteringen har lett till att myndigheterna har vidtagit åtgärder, det vill säga bedöma genomslaget av den årliga revisionens granskning.

2.3.1 Modifierade revisionsberättelser 2021

Totalt 10 av de 226 granskade myndigheterna fick en modifierad revisionsberättelse för räkenskapsåret 2021. När vi följer upp dem ser vi att de flesta myndigheter har vidtagit åtgärder efter ett år. Tre av de modifierade revisionsberättelserna gällde myndigheter som lämnat in årsredovisningen för sent, och två modifierade revisionsberättelser avsåg myndigheter som inte redovisat uppgifter om ersättning till ledande befattningshavare i årsredovisningen. En myndighet har ett överskott i avgiftsbelagd verksamhet med krav på full kostnadstäckning och en myndighet har flera dagar under året överskridit räntekontokrediten. De senaste tre åren har antalet modifierade revisionsberättelser varierat mellan 10 och 12.

2.3.2 Rekommendationer i revisionsrapporterna 2021

Till årets rapport har vi följt upp de totalt åtta rekommendationer som den årliga revisionen lämnade i revisionsrapporter till tre myndigheter i samband med revisionen av räkenskapsåret 2021. De granskade myndigheterna har vidtagit åtgärder i linje med rekommendationerna. Uppföljningen visar att myndigheterna helt eller delvis har omhändertagit alla åtta rekommendationer. Våra uppföljningar tidigare år visar att myndigheterna i de allra flesta fall helt eller delvis omhändertar våra rekommendationer. När myndigheterna inte har vidtagit åtgärder kan det exempelvis bero på att de ännu inte har hunnit. Det kan också bero på att myndigheterna inte håller med om rekommendationerna eller att det inte ligger inom deras mandat att åtgärda orsaken till problemet.

2.3.3 Myndighetsenkäten

Resultatet från den årliga enkäten för att mäta myndigheternas upplevelse av revisionens genomförande var övervägande positivt för räkenskapsåret 2021: 99 procent av de som granskats uppgav att deras samlade bedömning av revisionen var positiv (2020: 98 procent, 2019: 98 procent). Svarsfrekvensen uppgick till 85 procent (2020: 85 procent, 2019: 89 procent). Den årliga revisionen tar hand om de synpunkter som framkommer i undersökningen för att förbättra våra arbetssätt ytterligare.

2.4 Riksrevisionen i media

Enligt vår uppföljning omnämndes Riksrevisionen i knappt 4 600 artiklar 2022. Störst intresse har media för effektivitetsgranskningarna, framför allt i samband med publicering av nya rapporter. Enstaka granskningsrapporter kan få mycket stor uppmärksamhet. En stor andel av de artiklar som handlar om Riksrevisionen är renodlade nyhetsartiklar om nyligen publicerade granskningsrapporter och pågående granskningar inom effektivitetsrevisionen. En liten andel artiklar handlar om den årliga revisionens granskning. De rör oftast enstaka myndigheter som fått en revisionsrapport eller en modifierad revisionsberättelse på grund av betydande brister i myndighetens interna styrning och kontroll, eller på grund av väsentliga fel i årsredovisningen.

Utöver det utgör olika typer av opinionstexter en stor andel av de artiklar som nämner Riksrevisionens arbete: ledartexter, debattartiklar och insändare. Granskningarna används ofta som argument i olika typer av samhällsdebatter. I vissa fall nämner dessa texter specifika granskningar, men ofta sker det utan sådana källhänvisningar.

Den bild av Riksrevisionens granskning som framkommer i media är för det mesta neutral, alltså varken negativ eller positiv i sin syn på Riksrevisionen. Myndigheten ges för det mesta en expertroll i frågor där det finns flera olika åsikter. Det händer då och då att samma granskning används av flera sidor i en och samma debatt.

Vår uppföljning visar att granskningsrapporterna i stor utsträckning fortsätter att vara relevanta och intressanta för media under lång tid. Under 2022 rapporterade media om 162 effektivitetsgranskningar från Riksrevisionen. De äldsta publicerades 2004, och totalt 106 granskningar är publicerade före 2022. Så har det sett ut också tidigare år. De granskningar som regelbundet nämns i media, år efter år, handlar ofta om politikområden som är präglade av starka åsikter och ideologiska skillnader, till exempel vårdens utveckling, skolan eller vissa infrastrukturfrågor.

Riksdagsvalet 2022 bidrog till medial uppmärksamhet för granskningar på områden som lyfts fram i valrörelsen, till exempel kulturpolitik, höghastighetsjärnväg och suicidprevention.

  • [13] Se bilaga 1 för en närmare redovisning.
  • [14] Frågan lyder ”Hur bedömer ni Riksrevisionens genomförande av granskningen?” och följs av en undertext som lyder: ”Riksrevisionens värdeord är öppenhet, professionalitet och oberoende. Vi strävar efter att omsätta värdeorden inom ramen för vårt granskningsmandat i granskningens olika delar och utifrån era behov, exempelvis av information.”
  • [15] Frågan lyder ”Hur bedömer ni Riksrevisionens kommunikation under granskningen?” Undertexten lyder: ”Riksrevisionen strävar efter att kommunicera på ett ändamålsenligt sätt i granskningens inledningsskede, under genomförandet och i samband med publicering.”
  • [16] Frågan lyder ”Hur bedömer ni Riksrevisionens granskningsrapport?” Undertexten lyder: ”Riksrevisionen strävar efter att granskningsrapporten ska vara tydlig, välgrundad och balanserad.”
  • [17] Resultaten kan jämföras med uppföljningen 2022 och 2021, men är inte jämförbara med tidigare år eftersom enkäten är ny sedan 2021 och mindre omfattande än den tidigare.

Uppdaterad: 05 april 2023

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?