Särskilda händelser mot grova brott kan göra mer skada än nytta

Särskild händelse är en ledningsform som polisen använder vid händelser som den ordinarie polisverksamheten inte är anpassad för. Verksamheten leds då i särskild ordning, och resurser och kompetens kan mobiliseras snabbt.

Riksrevisionens granskning visar att särskilda händelser kan vara ett effektivt sätt att leda arbetet under de första timmarna eller dagarna efter att ett grovt brott har begåtts. Men särskilda händelser som pågår under längre tid gör mer skada än nytta. Framför allt för att de ofta innebär resursförflyttningar som ger negativa konsekvenser i de lokalpolisområden som bistår med resurser. Riksrevisionen bedömer därför att bekämpning av grov brottslighet inte bör ske genom långvariga särskilda händelser.

– Polisen behöver använda sina resurser mer effektivt. Särskilda händelser som pågår under lång tid kan på sikt leda till parallella ledningssystem och ineffektiv resursanvändning, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Majoriteten av de polisanställda som Riksrevisionen har tillfrågat i granskningen uppger att särskilda händelser har störst effekt i det korta perspektivet. Närmare en tredjedel av de lokalpolisområdeschefer som besvarat Riksrevisionens enkät uppger dessutom att särskilda händelser riktade mot grov brottslighet till största delen kunde ha hanterats av linjeverksamheten, med stöd av tydligare ledning och styrning.

Granskningen visar vidare att brister i polisens administrativa system gör att det inte är möjligt att mäta effekten av särskilda händelser riktade mot grov brottslighet, eller hur mycket merkostnader de genererat. Det saknas till exempel information om hur många särskilda händelser polisen har genomfört, om de har riktats mot grov brottslighet samt hur länge de har pågått. Det är heller inte möjligt att avgöra vilka polisiära eller utredningsmässiga åtgärder som genomförts inom ramen för de särskilda händelserna, eller vad de lett till.

– Kunskapen om särskilda händelser är bristfällig. Att det saknas grundläggande information som behövs för ledning, styrning, samordning och uppföljning av verksamheten är anmärkningsvärt, säger Linda Jönsson, projektledare för granskningen.

Det saknas också tydliga kriterier för att besluta om särskilda händelser vilket innebär att bedömningen i grunden är subjektiv. Det är viktigt att Polismyndigheten förbättrar det underlag som används vid bedömningar både inför ett eventuellt beslut om en särskild händelse och under tiden händelsen pågår, för att säkerställa att resurserna används på ett effektivt sätt.

Eftersom Polismyndigheten sällan följer upp eller utvärderar sitt arbete med särskilda händelser är det dessutom svårt att tillvarata tidigare erfarenheter.