5. Slutsatser och rekommendationer

Den statistik för skolval och resursfördelning som bygger på samma underlag som den officiella statistiken bedömer Riksrevisioner vara av god kvalitet. Skolverket har dock inte prioriterat kvalitetssäkringsarbetet för annan statistik som också har central betydelse för skolval, resursfördelning och uppföljning. En förklaring kan vara att Skolverket har prioriterat arbetet med den officiella statistiken. Även i fråga om kommunikation av delar av statistiken bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för förbättringar.

Riksrevisionen bedömer att Skolverket inte har tillfredsställande rutiner för att stämma av behoven av uppgifter och statistik med andra användare av statistik, såsom utredare och forskare.

Regeringen har endast i liten utsträckning följt upp Skolverkets ansvar för skolstatistiken. Regeringen har inte följt upp att statistiken följer samhällsutvecklingen och är relevant för användarna. Regeringen har inte heller följt upp Skolverkets kvalitetsarbete med statistik som inte är officiell statistik men som är viktig för olika användningsområden och användare.

Avsnitt

5.1 Skolverkets arbetssätt kan förbättras

Skolverket har väl utarbetade rutiner för att kvalitetssäkra den statistik som klassas som officiell. Arbetet med den officiella statistiken behöver dock i högre grad följa samhällsutvecklingen och möta användarnas behov. Skolverket klassificerar endast statistik på nationell nivå som officiell, vilket Riksrevisionen bedömer är snävt. Riksrevisionen bedömer att det finns brister inom delar av den statistik som inte är officiell men som har stor praktisk användning.

Riksrevisionen konstaterar också att Skolverket inte regelbundet har stämt av statistikbehoven med tilltänkta användare, så som SCB förordar som ett sätt att leva upp till kvalitetsbegreppet för officiell statistik.

5.1.1 Salsa-modellen och fördelningsnyckeln till grundskolan behöver utvecklas

Riksrevisionen bedömer att det finns brister inom delar av den statistik som inte är officiell men som har stor praktisk användning. Enligt Riksrevisionen behöver viktig statistik vara kvalitetssäkrad, oavsett om statistiken har blivit klassad som officiell eller inte. Enligt Riksrevisionen bör Skolverket se över sitt arbete för att adressera socioekonomiska skillnader mellan skolor. Riksrevisionen bedömer till exempel att den statistiska modellen som ligger till grund för Salsa-värden inte håller tillräckligt bra kvalitet när det gäller användning inom ramen för det nationella informationssystemet som ska informera elever och vårdnadshavare om olika skolalternativ. Här används Salsa som socioekonomisk standardisering av skolornas betygsgenomsnitt. Granskningen visar att Salsa har en lägre träffsäkerhet när det gäller att ta hänsyn till socioekonomiska skillnader mellan skolor jämfört med en mer utvecklad modell. Liknande gäller fördelningsnyckeln till grundskolan. Ingen av modellerna följer praxis för att fånga socioekonomiska aspekter så som det vanligen görs inom samhällsvetenskapen. Salsa-modellen har inte utvecklats nämnvärt sedan den lanserades i början av 2000-talet.

Olika aktörer har uttalat att det finns en efterfrågan av ett mått på skolors mer- eller förädlingsvärde, något som inte finns i dag. Det finns invändningar mot ett sådant mått, exempelvis att skolkvalitet inte kan mätas med enkla indikatorer. Dock är risken idag att Salsa används som ett slags mervärdesmått även om det inte är avsett för detta. Trots utmaningar med mervärdesmått bör det enligt Riksrevisionen vara möjligt att ta fram något som i vilket fall är mer ändamålsenligt än vad Salsa är.

5.1.2 Behoven av relevant skolstatistik följs inte upp systematiskt

Skolverket tillhandahåller bland annat statistik som skolhuvudmännen behöver för uppföljning av skolverksamheten. Skolhuvudmän har överlag tillit till Skolverkets statistik men det finns statistikuppgifter som de efterfrågar. Också forskare och utredare anger att det på en del områden saknas relevant statistik. Riksrevisionen bedömer att Skolverket regelbundet bör stämma av behov av statistik med centrala användare. I ett andra steg bör en avvägning mot uppgiftslämnarbördan göras. Exempelvis har inte Skolverket systematiskt inhämtat synpunkter och behov av statistik från IFAU eller forskare inom skolområdet under senare år. De är inte representerade i SCB:s användarråd för utbildningsstatistik och Skolverket har inte ett användarråd för skolstatistiken. Det kan därmed finnas en risk för att Skolverket inte har samlat in relevanta uppgifter för att kunna följa upp och utvärdera skolpolitiska insatser på ett ändamålsenligt sätt.

5.2 Bättre information för skolhuvudmän behövs

Riksrevisionen konstaterar att skolhuvudmän och Skolverket använder delvis olika statistiska underlag för fördelning av riktade statliga bidrag till skolhuvudmän som har ett kompensatoriskt syfte. Riksrevisionen bedömer att en bidragande orsak till detta kan vara att Skolverket inte har en tillräckligt tydlig kommunikation med skolhuvudmän kring de statistiska nyckelvärdenas konstruktion och innebörd. Detta avser både de fördelningsnycklar som Skolverket själva tar fram, och SCB:s så kallade socioekonomiska index, som ligger till grund för fördelningen av likvärdighetsbidraget.

När det gäller statistik som ligger till grund för skolvalet har det hittills inte skett någon utåtriktad kommunikation av webbplatsen Utbildningsguiden inför val till grundskolan. Enligt Skolverket beror det på att webbplatsen har varit under utveckling och Skolverket har inte upplevt att de har kunnat framhålla den som tillräckligt kvalitativ. Det framkommer dock att myndigheten nu anser att de kan börja göra det. Enligt Riksrevisionen är det viktigt för att vårdnadshavare och elever ska kunna göra välinformerade val av skola.

5.3 Regeringen är passiv i sin uppföljning av Skolverkets statistikuppdrag

Riksrevisionen bedömer att regeringen inte har följt upp Skolverkets statistikuppdrag på ett tillfredställande sätt. Exempelvis har inte regeringen tagit upp Skolverkets arbete med statistik i myndighetsdialogerna under senare år. Regeringskansliet framhåller statistiklagens skrivelser om Skolverkets oberoende som statistikansvarig myndighet när det avser den officiella statistikens innehåll. Riksrevisionen menar dock att regeringen på ett mer övergripande sätt bör följa upp att Skolverket genomför sitt statistikansvar enligt lagens intentioner. Detta kan enligt Riksrevisionens bedömning göras utan att regeringen gör intrång på Skolverkets oberoende i att bestämma innehållet i den officiella statistiken.

Inte heller annan statistik, alltså statistik som inte är klassad som officiell, har följts upp mer noggrant under flera år. Till exempel har inga återrapporteringskrav funnits med i regleringsbrev till Skolverket vad gäller kvaliteten på statistiken.