Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

5 Slutsatser och rekommendationer

Nedsättningen av energiskatten för datacenter är en skattepolitisk åtgärd, med näringspolitisk inriktning, som samtidigt har energipolitisk betydelse. Business Swedens investeringsfrämjande har näringspolitisk inriktning och, när det gäller datacenter, även energipolitisk betydelse.

Riksrevisionen bedömer att regeringen inte har säkerställt att väsentliga effekter av statliga insatser för att stimulera investeringar i datacenter har beaktats, i utredningen eller genomförandet, så att insatserna är effektiva med avseende på näringspolitiska och energipolitiska mål.

Regeringen har inte utgått från en bedömning av vilka typer av datacentertjänster och datacenterföretag som det finns behov av, i utredningen eller genomförandet av nedsättningen av energiskatten för datacenter.

Betydligt färre datacenterföretag har tagit del av nedsättningen, jämfört med regeringens prognoser. För perioden 2017–2021 har ett fåtal större datacenterföretag erhållit en stor del av nedsättningen.

Enligt Skatteverket finns det fortfarande utmaningar i hanteringen av nedsättningen, framför allt avseende samlokaliserade datacenter. Det handlar om grundläggande praktiska förhållanden av betydelse för vilka företag som kan ta del av nedsättningen, till exempel vem som förfogar över utrustningen i datacenter och hur stor elförbrukningen varit.

Det var redan när nedsättningen utreddes väl känt att datacenter har en energikrävande verksamhet. Trots detta har regeringen inte behandlat nedsättningens energipolitiska betydelse. Samma sak gäller för styrningen av det statliga investeringsfrämjandet. Denna styrning anger att information till potentiella investerare ska vara etableringsrelevant och kvalificerad. Styrningen anger dock inte att sakpolitiska mål av betydelse för varje investeringsområde kan vara en del av denna information. Det medför till exempel att regeringen, för datacenterverksamhet, inte har utnyttjat möjligheten att genom Business Sweden informera potentiella investerare om de svenska energipolitiska målen och därigenom uttrycka förväntningar och ställa krav på datacenterverksamhet.

Regeringen har inte heller följt upp, utvärderat eller omprövat de insatser som Riksrevisionen har granskat, det vill säga nedsättningen av energiskatten för datacenter och styrningen av Business Swedens arbete med datacenter.

Avsnitt

5.1 Regeringen har inte beaktat vilka företag som insatserna ska nå för att bidra till näringspolitikens mål

Regeringen har inte beaktat vilka datacenterverksamheter som behöver stimuleras för att insatserna ska bidra till näringspolitikens mål och för att möta behoven av datacentertjänster. Den utredning som låg till grund för nedsättningen av energiskatten för datacenter refererade till befintliga sekundära analyser av de potentiella näringspolitiska effekterna. Regeringen har inte gjort några andra konsekvensanalyser för att identifiera vilka företag som insatserna behöver nå för att ge de näringspolitiska effekter som avsågs – att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag.

Skatteverket har gjort klargöranden av villkoren för att ta del av nedsättningen av energiskatten för datacenter. Skatteverkets klargörande innebar att vissa företag som tidigare fått nedsättning av energiskatten inte längre bedömdes ha rätt till det. Därigenom förändrades förutsättningarna för framför allt samlokaliserade datacenter. Klargörandet hade betydelse inte bara för vilka datacenter som kan få ta del av nedsättningen, utan också för förutsättningarna för olika typer av datacenterverksamheter och affärsmodeller i branschen.

Det finns enligt Skatteverket fortfarande utmaningar, framför allt avseende samlokaliserade datacenter. Det handlar om grundläggande förhållanden av betydelse för vilka företag som kan ta del av nedsättningen, till exempel vem som förfogar över utrustningen i datacenter, vilken verksamhet som den som förfogar över utrustningen bedriver och hur stor elförbrukningen varit.

5.2 Företagen som fått nedsättning är större och färre än prognosticerat

Trots att regeringen efter ett år gjorde justeringar, för att mindre datacenter också skulle kunna ta del av nedsättningen, har en stor del av nedsättningen gått till ett fåtal större datacenterföretag. Under de inledande åren, 2017 och 2018, fick fler omsättningsmässigt mindre företag del av nedsättningen, men så har inte varit fallet under de efterföljande åren.

Färre datacenterföretag än prognosticerat har fått del av nedsättningen, och därmed kan nedsättningens bidrag till sysselsättning och ekonomisk utveckling ha blivit mindre än vad det annars hade kunnat bli.

Riksrevisionens analyser av nedsättningen av energiskatten för datacenter visar att nedsättningen har utnyttjats av betydligt färre företag än beräknat. För 2017–2021 har sammanlagt 80 företag tagit del av nedsättningen, vilket kan jämföras med 235, som är prognosen i regeringens underlag (utredning och propositioner). Varje enskilt år är antalet företag dessutom väsentligt mindre än 80. I genomsnitt har 39 företag per år tagit del av nedsättningen.

Totalt 41 procent av de totalt 80 företag som har tagit del av nedsättningen, har gjort det första året eller de två första åren. Dessa företags omsättning är väsentligt mindre än medelomsättningen för samtliga företag som tagit del av nedsättningen dessa två år.

5.3 Regeringen har ännu inte följt upp och omprövat nedsättningen

Regeringen har inte gjort någon uppföljning av konsekvenserna av nedsättningen av energiskatten för datacenter. Detta innebär att regeringen inte har analyserat vilka positiva och negativa konsekvenser som utformningen och genomförandet har haft för olika typer av datacenter. Därmed har regeringen inte heller kunnat ompröva nedsättningen utifrån en samlad analys av kostnader och konsekvenser.

Nedsättningen av energiskatten för datacenter var strategiskt betydelsefull ur näringspolitisk synvinkel. Det har nu gått fem år sedan den infördes, och under den tiden har också energipolitiska frågeställningar, inte minst avseende energieffektivisering, som är relaterade till datacenter aktualiserats allt mer, såväl inom EU som nationellt. Riksrevisionen bedömer därför att behovet av en uppföljning och utvärdering av nedsättningen i syfte att överväga justeringar blir allt större.

5.4 Datacentrens möjliga bidrag till energisystemet har inte beaktats

Det faktum att regeringen utgick från att en nedsättning av energiskatten skulle stimulera investeringar i datacenter, visar i sig att regeringen var medveten om att datacenter är väsentliga energiförbrukare. Det är därför rimligt att regeringen skulle ha övervägt datacentrens roll i energisystemet.

Trots den uppenbara kopplingen till energipolitiken, har regeringen inte behandlat den energipolitiska betydelsen av insatserna för att stimulera investeringar i datacenter. En konsekvens av detta är att regeringen inte har övervägt åtgärder som hade kunnat vara en del av lösningen på utmaningar inom energiområdet. I synnerhet gäller det energieffektivisering, såsom datacenter som producenter av spillvärme och som tillförare av flexibilitet till energisystemet, samt datacentrens kontinuerliga energieffektiviserande arbete internt.

Regeringens styrning av Business Sweden har på ett övergripande plan omfattat att Business Sweden ska ge investerare etableringsrelevant och kvalificerad information. Men regeringens uppdrag och riktlinjer till Business Sweden anger inte att Business Sweden ska informera om sakpolitiska mål i berörda områden, uttrycka förväntningar eller ställa krav på investerare.

Vad gäller datacenter skulle det vara betydelsefullt att uttrycka att staten har förväntningar utifrån energipolitiska mål, eftersom det inte är självklart att datacenterföretag i sina affärsmodeller inkluderar till exempel att de ska tillföra energi, eller avstå från att efterfråga el under vissa tider, och därmed bidra till ett flexiblare el- och energisystem.

5.5 Riksrevisionens rekommendationer till regeringen

Det är osäkert om statens insatser för att stimulera investeringar i datacenter har gett de avsedda näringspolitiska effekterna. Insatsernas konsekvenser inom energiområdet har samtidigt aktualiserats allt mer under de senaste åren. Riksrevisionen lämnar därför följande rekommendationer till regeringen:

  • Gör en översyn av nedsättningen av energiskatten för datacenter, grundad på en utvärdering av nedsättningens konsekvenser.
  • Genomför åtgärder för att koppla ihop statliga insatser kring datacenter med de energipolitiska målen.
  • Förtydliga i styrningen av det statliga investeringsfrämjandet, att det ingår i uppdraget att informera om nationella sakpolitiska mål av betydelse för varje investeringsområde. För investeringar i datacenter handlar det främst om närings- och energipolitiska mål.

Uppdaterad: 01 september 2022

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?