Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.
Riksrevisionen logotyp, länk till startsidan.

6. Balanskravet

I kapitlet redovisas våra iakttagelser av regeringens hantering av balanskravet. Riksrevisionen bedömer att regeringen redovisar sin bakåtblickande uppföljning av kommunernas och regionernas balanskrav på ett transparent sätt. Däremot är regeringens prognos för om kommunerna klarar balanskravet de kommande åren inte transparent redovisad. Det är otydligt om bedömningen baseras på tillgänglig information eller utgörs av ett antagande.

Kommunsektorn som helhet klarade balanskravet 2021, och få kommuner och regioner redovisade negativa balanskravsresultat. Regeringen bedömer att kommunsektorn som helhet kommer att klara balanskravet även 2022–2025.

Avsnitt

6.1 Redovisningen av uppföljningen av balanskravet 2021 är transparent

Det kommunala balanskravet är tänkt att stödja överskottsmålet på så sätt att välskötta finanser i kommuner och regioner bidrar till att överskottsmålet nås. I ramverksskrivelsen framhåller regeringen att den därför noga följer den kommunalekonomiska utvecklingen och redovisar denna i den ekonomiska vårpropositionen och i budgetpropositionen.

I 2022 års ekonomiska vårproposition fanns ännu inga tillgängliga uppgifter för kommunsektorns balanskravsresultat 2021. Vår bedömning baseras därför enbart på regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2023.

Regeringen bedömer att kommunsektorn som helhet uppfyllde balanskravet med god marginal 2021. Balanskravet utvärderas med hjälp av resultatmåttet balanskravsresultat som definieras i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Balanskravsresultatet för kommunsektorn som helhet uppgick till drygt 42 miljarder kronor, varav kommunerna svarade för 32,5 miljarder kronor.

Kommuner och regioner får reservera överskott till en resultatutjämningsreserv som kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Enligt regeringen uppgick resultatutjämningsreserverna 2021 till närmare 40 miljarder kronor. Det är en ökning med 9 miljarder kronor från 2020. Av kommunerna har 70 procent avsatt medel till en resultatutjämningsreserv, av regionerna 50 procent.

Enligt regeringen redovisade sex kommuner ett negativt balanskravsresultat för 2021, vilket är få jämfört med tidigare år. En region redovisade ett negativt balanskravsresultat. Ett negativt balanskravsresultat ska som huvudregel regleras under de tre närmast följande åren.[49] Om det finns synnerliga skäl får fullmäktige dock besluta att en reglering inte ska göras.[50] Av de kommuner och den region som 2021 redovisade ett negativt balanskravsresultat var det, enligt regeringen, två kommuner som anförde synnerliga skäl för att inte behöva återställa hela eller delar av det negativa resultatet. Vidare var det, enligt regeringen, nio kommuner och två regioner som vid utgången av 2021 hade ett negativt resultat kvar att återställa.

Riksrevisionens bedömning av transparensen i redovisningen avser regeringens uppföljning av balanskravets efterlevnad på aggregerad nivå. Vi bedömer att den bakåtblickande redovisningen är transparent.

6.2 Otydligt vad som ligger till grund för regeringens prognos för balanskravsresultatet

Regeringen bedömer att kommunsektorn som helhet kommer att redovisa ett positivt balanskravsresultat under prognosperioden 2022–2025. Detta framgår av propositionens avsnitt om uppföljningen av det kommunala balanskravet.[51]

I avsnittet om kommunsektorns finanser framgår att prognosen för kommunsektorns finanser baseras på antagandet att utgifterna utvecklas på ett sätt som är förenligt med balanskravet. På några års sikt antas i normalfallet att kommunsektorn som helhet även redovisar ett resultat som bedöms vara i linje med en god ekonomisk hushållning. Det innebär, enligt regeringen, att högre resultat troligen behövs än vad som följer av balanskravet.[52]

Enligt vår bedömning finns det en viss diskrepans mellan de två avsnitten i hur regeringen förklarar sin bedömning att balanskravet klaras 2022–2025. Det ena avsnittet (4.3.2) ger intrycket av att den information som regeringen har tillgång till är viktig för bedömningen. Det andra avsnittet (8.5) påvisar emellertid att bedömningen bygger på ett antagande som regeringen gör. Regeringens redovisning är enligt Riksrevisionen därmed inte konsekvent, vilket en transparent redovisning bör vara.

  • [49] 11 kap. 12 § kommunallagen (2017:725).
  • [50] 11 kap. 13 § kommunallagen (2017:725).
  • [51] Prop. 2022/23:1, avsnitt 4.3.2.
  • [52] Prop. 2022/23:1, avsnitt 8.5.

Uppdaterad: 07 mars 2023

Kontakta oss

Skicka dina frågor eller synpunkter via formuläret nedan så ser vi till att de når rätt handläggare. Ange gärna om din fråga har att göra med informationen på just den här sidan. Genom att skicka in en fråga till oss medger du behandling av dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR).

Läs mer om behandling av personuppgifter

Vad handlar din fråga om?
Vad handlar din fråga om?